Träffar vi dom döda när vi dör

Skrivet: 25/6, 2019 kl. 13:51 av (Dold profil)

Har kollat på Leif GW Person på Tv. Tycker han är väldigt klok. Har en bakgrund lik min. 

Han är verkligen Gustavs grabb. Beundrade sin far. Saknade honom otroligt när han dog.

Han hatade sin mor. Gick på hennes begravning, bara för att konstatera att hon var död. 

Jens Lind frågade honom: Kommer du att träffa din far när du dör? GW svarade: det är jag övertygad om. 

Jag tänker då, kan han välja bort sin mor då? Hur blir det, där i den fiktiva välrld vi kanske kommer till? Kan man välja vilka man återförenas med? Paradis??? 

Tänker också att jag inte har nån längtan att träffa min föräldrar. Dom är med mig i huvudet säkert dagligen. De har  har haft ett fint liv, var nöjda med att få dö. Slippa tankarna på hur vi, min syster o jag, barnbarnen ska klara sig. 

GW var förtvivlad över att pappan inte fick en grav, ( han blev strödd för vinden) där han kunde gå o sörja. Mina föräldrar är båda strödda. Jag har inget som helst behov av en grav. Är det slut så är det. För mig betyder inte en grav något. 

Skrivet: 25/6, 2019 kl. 14:43 av (Dold profil)

Nej, jag kommer inte att träffa min döda föräldrar och jag känner inte något behov av det heller. Jag har sagt till min dotter att jag heller inte vill bli begravd i samma grav. Det blir för trångt där då! Vi skulle nog tröttna ganska fort på varandra. 

Men att GW så entydigt hatar sin mor gör mig fundersam. Hennes simulerande av sjukdom var väl bara ett symptom. Hon ville väl bli sedd, uppmärksammad.  

Jag tror att slut är slut. 

(Dold profil)

Skrivet: 25/6, 2019 kl. 15:44 av (Dold profil)

Visst kommer vi att träffa åtskilliga av våra nära och kära, vänner - och kanske även ovänner "på andra sidan"! Själen strävar efter balans och harmoni, och när den har frigjorts från sin "människohamn", finner den friheten och visdomen. Efter ett antal år i denna miljö är den beredd att göra ett nytt försök som människa, dra lärdom av tidigare misstag och försöka kompensera dem - och även hjälpa andra människor, som de har kommit i kontakt med, att komma tillrätta med deras misstag. Reinkarnation... Re in carne...Tillbaka till köttet... Själens vilja att "ställa tillrätta" = Karma. I Indien finns det 46 olika tolkningar av ordet 'karma', och samtliga är nära besläktade med ordet för 'vilja'.

Min mammas och min relation var ganska komplicerad. Min äldre syster var ett snällt litet barn, men jag lär ha varit besvärlig, skrek och grät nätterna igenom. Som vuxen har jag förstått, att det var pga otrygghet; mamma visade hela livet ganska tydligt, att hon föredrog min syster... Jag har förlåtit henne; har förstått att vissa upplevelser i hennes barndom satte sig prägel på hennes sätt att vara... Hon "gjorde så gott hon kunde". Jag ser fram emot att få träffa henne igen och förklara min kärlek till henne.

Jag vill bli strödd i den vackraste minneslunden jag vet, här i Ystad... Min dotter ska inte behöva känna press för att hålla en grav i ordning. Om hon vill sörja och komma i kontakt med mig "efter döden", så behöver hon bara tända ett ljus och tänka på mig, så kommer jag för att hjälpa och stötta henne i vad hon än företar sig.

Uppdaterad: 25/6, 2019 kl. 19:13

(Dold profil)

Skrivet: 25/6, 2019 kl. 17:47 av (Dold profil)

Jag är också en beundrare av Leif GW, hans kluriga och kloka filosofi. Men vad som ev. händer på den s.k. "andra sidan" är det ingen som vet. Jag betalar för skötsel osv av mina föräldrars grav, orkar sällan åka dit nu, men det är ändå en känsla av att de inte är totalt "utplånade". Jag har inga nära anhöriga kvar och själv vill jag inte bli jordbegravd. Ingen skulle ändå sköta den graven. Kremering känns... "nej", hellre strö askan över havet vem som nu skulle göra det...? Bitter? Ja lite är jag nog det på livet men nu är det som det är. Ursäkta min tråkiga "filosofi". Kram på er alla därute heart

Skrivet: 25/6, 2019 kl. 19:18 av (Dold profil)

Leif GW har jag ett mer dubbelt förhållande till, å ena sidan en klokt resonerande person men så finns det områden som gör honom alldeles oresonlig då han bara slår ifrån sig med vredesutbrott och nedvärderingar. Ja, då beter han sig som ett barn som inte får som han vill.

(Dold profil)

Skrivet: 25/6, 2019 kl. 20:24 av (Dold profil)

Tror som Raniva. Och det där med grav förstår jag mig inte på Det är ju bara kroppen eller askan som finns där. Hellre då ett ljus därhemma och en tanke på dem man saknar. Och det är nog så, att även GW:s mamma gjorde så gott hon kunde, liksom alla mammor gör.

. Ofta har de haft en tyngre börda att bära än fäderna och oftare slipper fäderna barnens domar. En del fäder har inte gjort någonting för barnens överlevnad och ändå är det de, som har barnens kärlek -t.o.m i sin frånvaro Men det gör ingentng - allt kommer att rätta till sig " på andra sidan", då man säkert ser hur allt hängt ihop. Vi har varit här för att lära oss och förhoppnngsvis dör vi litet klokare och visare än när vi föddes eller var unga. .Tyckte att jag höre att GW sade någonting om att han ändå förstod sin mamma och litet grann hade försonats med henne. Det vore ju i så fall klokt av honom :-)

(Dold profil)

Skrivet: 25/6, 2019 kl. 22:11 av (Dold profil)

Jag tror också som Raniva!

Jag har bestämt att jag ska ligga i en minneslund här i Skogslunden.

En liten bricka med  mitt namn         för mina "gossar" vill veta var jag finns!yesheart

Så är det sagt och så får det bli!

(Dold profil)

Skrivet: 26/7, 2019 kl. 10:05 av (Dold profil)

Tror inte jag vill träffa de som redan är döda.  Tror inte på det.  Man blir inte strödd i Minneslunden, inte här i Karlstad i alla fall.  Man får askan i en papplåda som sedan sätts ner i jorden och du vet inte var.  Dina anhöriga får inte vara med.

Däremot i Askgravlunden kan du få en bricka med ditt namn på och dina anhöriga får vara med när urnan sätts ned.

(Dold profil)

Skrivet: 26/7, 2019 kl. 10:20 av (Dold profil)

Ett intressant (?) ämne men just nu orkar jag ìnte, för trött i 27 plus...Må väl tills vidare!

(Dold profil)

Skrivet: 26/7, 2019 kl. 18:12 av (Dold profil)

Min lillebror dog när han var sju månader. Då var jag 8 år. Min mor sa: Han var för bra för denna världen. 

Lilla jag tänkte att då var det ju bra han dog. Som vuxen förstod jag att det  var hennes sätt att klara sorgen.

Hon sa alltid att vi kommer ses igen.

Ja, det hade varit kul, men jag tror absolut att dött är dött.

Jag tror någon hittat på denna förklaring för att orka leva vidare.

Skrivet: 26/7, 2019 kl. 19:20 av (Dold profil)

Ansluter mig till de som som tror på ett liv efter detta och det karma som vi bearbetar i detta livet. Det finns gott om litteratur idag där barn kan berätta om sina tidigare liv. Själv har jag gjort en regressionshypnos på 2000-talet som gav kunskaper om de fem liv jag bearbetar i mitt nuvarande. Har träffat gott om medier (seriösa) som gett min ituition en bekräftelse. Vill också strös eftersom jag inga anhöriga har som ska behöva besöka en grav. 

Det är så olika hur vi ser på dessa saker. Helt i sin ordning... 

Svara på ämne

Svar till ×

Svara på ämne

Annons: