Idag lyssnade jag på programmet "Kropp och själ" på P1. Man diskuterade det här med karisma - på gott och ont. Bl a deltog en statsvetare (Madestam) och en psykolog. Det talades om människor som man uppfattade som karismatiska, Mandela förstås men även (på ont?) Trump.JF Kennedy. Bland svenska politiker Gudrun Schyman. Möjligen Kristersson.  Ett exempel på "ond" karisma var Hitler.  

Rösten, kroppspråket, våga stå för vad man tycker, strunta i om inte alla tycker om det jag säger eller tycker. Något som är typiskt för karismatiska personer. Någon sa om svenska politiker att dom är mer rädda för göra/säga fel än säga vad dom tycker. Kinberg Batra,  var ett exempel på en okarismatisk person,  men någon antog att hon kanske inte kände sig väl till mods framför TV-kameror och därmed gjorde ett stelt intryck. 

Jag själv minns ett kaffekalas i en liten by i Dalarna för en tid sedan, vi satt inbjudna ett antal personer och pratade litet grand när det knackade på dörren och den sista gästen kom - en kvinna i 60-årsåldern bosatt i byn,  kom in. Hon var musiker och hade arbetat som musiklärare. Hon bara liksom fyllde upp hela rummet, dominerade strax samtalet och var intressant att lyssna till. Efter en halvtimme reste hon sig och sa att hon måste gå och när hon gått gick luften liksom ur rummet. med henne. Märklig upplevelse. Kanske handlade det om karisma. Någon som har varit med om något liknande? 

Många av de handledare jag haft i mitt yrkesliv har varit karismatiska. Ett gruppmöte under en och ett halv timme gick som en dans. 

Intressant det här med Batra att hon kanske känner sig stel inför kameror. Det kan förklara att hon beskrivs annorlunda av de som känner henne privat. 

När det gällde Kinberg Batra så gick det ju så fort när hon blev partiledare eftersom Reinfeldt bara meddelade på valnatten att han skulle lämna sitt uppdrag och det blev Kinberg Batra som förväntades ta över ganska snart. Hon hade kanske behövt mer tid för att hitta sin roll..

När jag tänker på henne, som okarismatisk,  kom jag att tänka på att en psykolog i programmet hade funderat mycket kring att det finns så många kompetenta personer i den akademiska världen, eller andra kunniga personer, som kanske pga av bristande karisma har svårt att få fram sitt budskap. Och tvärtom. 

Men ingen av de ovannämnda kan mäta sig Barack Obama.

Carl Bildt kan sägas vara mycket kunnig, men kanske inte karismatisk. Men dock får han mer och mer av det ju äldre han blir. Så är det ibland med män.

Batra kanske lider av ångest, hon verkar sakna lite självinsikt, om hon hade det borde hon tackat nej till utnämningen.

Olof Palme hade hög grad av karisma men kanske lite dubbeltydig. Han kunde vara mycket skarp och aggressiv och var nog inte alltid så rolig att ha att göra med. Han kunde väcka beundran men inte att man skulle njuta av att vara i hans sällskap. Många karismatiska kan ju ha en "bockfot" som de visar ibland. GW och Jan Guillou är också exempel på sådana personligheter.

Per14 skrev:

Olof Palme hade hög grad av karisma men kanske lite dubbeltydig. Han kunde vara mycket skarp och aggressiv och var nog inte alltid så rolig att ha att göra med. Han kunde väcka beundran men inte att man skulle njuta av att vara i hans sällskap. Många karismatiska kan ju ha en "bockfot" som de visar ibland. GW och Jan Guillou är också exempel på sådana personligheter.

När det gäller Palme så tänker jag på något annat som sades i P1-programmet nämligen att "karisma verkar mer på distans och att det kan vara jobbigt att vara tillsammans med eller nära en sådan person". Jag vet mig inte ha hört eller läst hur Palme uppfattades av partikollegerna. För såna starka  personligheter gäller nog att partners eller vänner har god självkänsla och egna åsikter.. 

Anna Lind tror jag var en karismatisk person, jag har den känslan av att det kan ha varit så. 

Tänker också på personer i litteraturen som t ex den starkt religiöse ledaren Helgum i Selma Lagerlöfs "Jerusalem" som övertalade folk att sälja sina gårdar och följa honom  till -som det visade sig- ett eländigt och svårt liv i Jerusalem. Hon skrev ju boken inspirerad av en verklig händelse under 1800-talet.  

För att inte tala om pastorn i Knutsby som fick den unga kvinnan -församlingsmedlemmen,  att begå brott på hans begäran.  

För att omnämnas som karismatisk måste man kunna uttrycka sig på ett slagkraftigt sätt. Trump uttrycker sig slagkraftig, han talar i korta meningar med ett direkt anslag. Olof Palme är också ett bra exempel på sådan talekonst. 

Ulf Kristersson tal är lite entonigt och i längden tröttande och därmed är han inte karismatisk. Därför tror jag inte hans popularitet kommer hålla i längden.

Det ligger mycket i det du Per skriver, tänker också på Obama som i allfall de första åren visade prov på denna talekonst. Även om han ibland blev litet mer av mässande pastor. Tyckte jag. 

Denna förste man med karisma som jag tänker på är Sten Broman. Även Carl Bild tycker jag har karisma.

Igge, du påminde oss om Sten Broman, ja han var ju verkligen en personlighet! Jag minns honom  från olika TV-program och främst pga hans avsky (?) för dragspelsmusik.. Nja, Carl Bildt, jag vet inte om jag tycker lika som du men kan ju tycka olika. När man tänker efter så har det ju funnits, och finns, många personer som är karismatiska. Jag kommer nu ihåg-från radioprogrammet i P1 som fick mig att skriva om karisma- att någon av medverkande tyckte att sångerskan Carola har karisma.