En gammal gård på Överselaö utanför Strängnäs, vid kyrkan, som min mamma vistades vid när hon var barn. Min mormorsmor blev änka rätt tidigt och bodde i en liten stuga bakom kyrkan. Hon försörjde sig på att röka skinkor och att väva. Min mormorsfar var en gång kusk på Tynnelsö slott och dit gick en färja från stranden en bit bortanför kyrkan. 

Minns en sommar då min syster och jag bodde med mina föräldrar i en liten stuga bakom Vela gård som ägdes av en kusin till min mor då. I ladugården låg en sugga och skulle grisa. Stod fascinerad och såg på när kulting efter kulting kom till världen. Så små och rosa, och som lade sig efter en stund vid spenarna. Bonden kom och med en tång ryckte ut tänderna på de små, ajaj. Mitt barnahjärta blödde. Stod där i timmar och bara tog in denna födsel...

De blev sommarens små gullungar som jag besökte så ofta jag kunde. Gården finns kvar i oförändrat skick och det var med överraskning jag fick se det för en tid sedan, vid ett oförhappandes besök i trakten. Nostalgin flödade och att återse detta gjorde mig stum och rörd. Det är ändå 60 år sedan, minst, jag var där.