På sätt och vis kan SD vara glada för det. De hade nog aldrig varit lika stora om deras politik prövats i verkligheten.

I realiteten har deras politk prövats redan.

De hade flera olika punkter som de var ensamma om. Och blev kritiserade. Efter invasionen 2015 ändrade flera andra partier åsikt och nu håller alla utom C och Mp med om nästan allt Sd förespråkade. 

Jag kom ihåg att ganska långt innan flyktingkrisen 2015 hade SD en mycket strängare flyktingpolitik än de har nu, det har också modererat sig mot mitten och de gäller många frågor. Det går inte att bortse ifrån att SD är ett populistiskt parti som svänger mycket exempelvis när det gäller frågan om vinster i välfärden. Samtidigt har de massa interna problem, nu senast ett sexuellt övergrepp. Det händer alltför mycket sådant. Om man önskar en konservativ politik i Sverige så är det bättre att rösta på KD eller Moderaterna. Det är ändå stabila partier som det går att lita på. 

Det sägs ju att det saknas ett socialkonservativt parti i Sverige. Den vägen kunde ju KD ta. På Alf Svenssons tid var KD ett sådant. 

Ibland undrar jag om det är ett statskonservativt parti vi behöver i Sverige, där myndigheterna återupptar sin gamla roll och slutar att leka affär. Det har ju visat sig vara ett misslyckat projekt. Det är endast en tanke hos mig. Jag undrar vad ni tycker? Medborgarna måste återfå respekten och förtroendet för myndigheterna, inte att den ena efter den andra skandalen rullas upp. 

Nä 

Per14 skrev:

Då blev det väl krav på folkdräkt obligatorisk nationalsång varje morgon ända från förskolan. Detta är bara förberedelse för att bli en värdig kyrkobesökare. Varje kyrkbänk skulle markeras med svenska flaggan och i varje kyrka skulle det finnas ett konstverk där Jimmie hänger på korset och spikas upp av Annie Lööf och Jan Björklund medan Kristersson låtsas som det regnar. 

Jag vet att du skämtar, men jag och min klass fick alltid börja skoldagen med en psalm. Det har jag aldrigt lidit av. Dessutom sjöng vi även nationalsången på, som det då hette, svenska flaggans dag. Det gjorde att jag än i dag kan många psalmer och vår nationalsång utantill, inte alla svenskar som kan det!

Nationalsången sjöng vi varje veckoslut! (På den tiden när man gick i skolan på lördagarna.)

Du har nog rätt i ditt antagande Riggan, att det nog inte är många som kan den utantill längre...

(OM den ö h t används längre  ...mer än vid ev. idrottsevenemang;)

Den nationalkänsla som skapades hos mig var inte att sjunga nationalsången utan "Till havs" av Jussi Björling. Men i grunden tror jag att det var min mor och naturen som skapade min nationalkänsla. Och så är det nog för de flesta. Därav uttrycket "Moder Jord".

Jag hoppas att du inte tror att jag vill införa obligatorisk psalm- och nationalsång.Jag gillade Riggans inlägg för att det gav en historisk tillbakablick, att detta ändå ligger så nära i tid.

Vem här har skrivit något om en sådan önskan? (Ingen alls, så vitt jag kan se...)

En utvärdering: Jag tycker nog denna så kallade chattråd skall gå i graven. Många intressanta ämnen har avhandlats men det är ju svårt för en utomstående att veta vad som sagts. Det blir lätt kaotiskt. Många av de ämnen vi tagit upp skulle väl platsa i en egen tråd. Men det var ju ett experiment och det ledde inte till några nya skribenter som jag hade hoppats.

Ju fler kockar, desto sämre ... Fast i ett annat kök (rum) så är det väl bara bra med lite ragu emellanåt!