... var det lite grann på Plussan i går. Och då kom jag att tänka på den här historien:

En man ringde blomsteraffären och ville beställa en krans för begravningen av hans vän, som gått bort. En fin krans med band

På ena sidan skulle det stå: "Vila i frid" och på andra sidan "Vi ses på andra sidan" ifall det får plats.

Kransen levererades, och på bandet stod: "Vila i frid på ena sidan" och "Vi ses på andra sidan om det finns plats."

Vad bra vits. 

Om detta allvarliga ämne kan jag en ev två berättade anekdoter.

Det var känt att ensamlevande mor Anna på torpet var allvarligt sjuk. Det beslöts på fattigvårdsnämndens samnträde att ordföranden Karl Krans skulle gå till mor Anna och se att hon trors sjukdom och elände ändå hade livets nödtorft. Krans knackade på dörren och mor Anna ropande frågande innifrån vem det var som bultade på hennes dörr? Krans svarade som det var och sa att "det är Krans i fattigvården". "Ställ den utanför dörra jag ä inte riktigt döer än" svarade nämnda Anna.

Innan ovan omtalade mor Anna blev  så illa däran var hon en anlitad duktig småsömmerska. Vad ingen visste var att hon på nätterna då det varit begravning i kyrkan smög sig till kyrkogården och klippte bort de fina sidenbanden, som var fästa vid kransarna. Sidenbanden tog således mor Anna med sig hem där de kom till användning ihop med nål och tråd under Annas flinka fingrar. I bouppteckningen efter mor Anna stod bl a upptaghet 1 par sidenunderbyxor med text baktill EN SISTA HÄLSNING FRÅN GASVERKET och framtill TACK FÖR GOTT MÅNGÅRIGT SAMARBETE.

Kan omöjligt garantera sannigshalten i någon av ovanstående anekdoter men så har de delgetts mig via muntlig överföring.

Leo.

Både Ranivas och Leos historier fick mig att skratta gott