Igår på eftermiddagen ringer det på min dörr, det är två killar, de ene är tyst och den andre har en oerhörd svada. Det gäller bredband av samma leverantör som jag redan har, men det är en kampanj och jag kan få 500 mb för 299 kr per månad under ett år, efter det skall jag få det för 399 kr, vilket är samma belopp som jag nu betalar för 250 mb. Det låter ju bra och säljaren säger att han vill låna ett bord, de två får komma in i min lägenhet och då har jag redan så gott som fastnat i råttfällan... När jag undertecknat kontraktet och säljarna gått kollar jag upp på nätet vad den ordinarie kostnaden för 500 mb, jo det är 499:-. Han har lurat mig, han sade 399. Därefter börjar samtalen med kundtjänst för att ångra... 

Sensmoral: Lita aldrig på dessa försäljare från bredbandsföretag och detsamma med elbolagen.

Fy 17! 

Jag skulle aldrig släppa in någon. 

Kanske inte ens öppna. Jag har titthål. 

Det är så jag tänker nu. Inte en gång till. Dessutom var de två så de fick ett psykiskt övertag. Det kändes lite som jag togs som gisslan.

Håller med flera ovanstående, jag släpper aldrig in någon som ringer på utan att vara planerat. Dessutom har vi numera låst port till hyreshuset där jag bor och kodsystem.

Egentligen hemskt att det ska vara så att man måste vara på sin vakt. Jag växte själv upp i s k barnrikehus i Stockholm där ytterdörren alltid var upplåst dagtid. men porten låstes nog kvällstid, jag minns inte så noga. På den tiden fanns det dock s k nasare som ringde på och vilja sälja saker, allt  från tavlor till småprylar men jag har inga minnen av att mina föräldrar kände sig lurade men det var förstås inte så ofta de kunde köpa något. 

Man kan ju även tala genom brevinkastet också. 

Vi har fått säkerhetsdörrar med bara ett litet titthål och elektronlås, men man skulle vilja ha en liten manick som man kunde prata genom. Här ringer sällan någon på dörren. Oftast en unge som busar, men det har blivit allt osäkrare. Trist att det går åt hållet; "Hörru gamling, vi vill veta ditt bankleg och att du ska öppna dörr`n"!

Jag släpper aldrig in en försäljare, man kan aldrig lita på dem. Vill jag köpa någonting så går jag till en butik. Det senaste halvåret har jag köpt en del saker på nätet eftersom jag undviker att gå i affärer. Men jag tycker inte om att näthandla i vanliga fall.

Jag tycker inte om att få försäljare i telefonen heller, de har aldrig något för att de ringer mig.