Gammal och grå
När jag blir gammal och grå, kommer jag då att sitta på ”Himmet" och fingra på min dator?
Själv märker jag inte att tiden gått, utan jag letar fortfarande efter den rätte. På sajter för kärlek och kontakt finns en massa män som söker kvinnor mellan 18 och 99, så då passar jag väl in där nånstans.
Min profiltext är gammal, säkert från 90-talet, då jag fortfarande var rätt ung och väl bibehållen. Fotona är också från den tiden. Snygg figur, rak rygg och i den svarta klänningens urringning kunde man ana de runda, visserligen upplyftade av en pushup, men dock välbevarade brösten. Det lockade männen på den tiden.
Nu vet de inte hur jag ser ut eftersom jag bara blir äldre och äldre, jag är snart hundra och min vackra , fylliga kropp är ett minne blott.Jag letar igenom raden av mer eller mindre snygga män på en av sajterna, fastnar för någon och besöker hans profil. Så fin han ser ut. Undrar om han vill svara, om jag skriver något till honom.Jag författar ett mejl, som jag tycker är trevligt formulerat. Min syn är dålig så jag kan inte se om jag stavar fel. Strunt samma. Han svara nog inte ändå, när han ser min ålder.
Dagarna går i en oändlig händelselös rad. De enda som gör mig lite glad är min dator och de kontakter jag kan få där.Någon av männen, som jag skrivit till, svarar att de älskar äldre kvinnor och gärna vill träffa mig. De tänker inte på att alla kvinnor på 99 år är äldre än de själva. Och säker lika gamla som deras mormorsmor. De svar jag får är ändå ganska mysiga. De beundrar min figur och låtsaspussar mina bröst. De fattar inte att fotona är 50 år gamla. Hur dumma kan de vara? Men det gläder en gammal uråldrig kvinna, att kunna få en ung man att reagera.
Några svar skickar jag inte utan kontakterna får svalna och dör ut med tiden.
Underbart att dessa sajter fortlever långt in på 2030-talet och ser likadana ut år efter år. Längtan efter närhet och kärlek finns alltid kvar.
Skrivet av Tofsan en onsdag morgon med skrivklåda i fingrarna och fantasier i huvudet.