Jag kom till främmande land. Där var de många. Enastående vänliga och hjälpsamma. Människor som aldrig haft användning av ett pass, som inte kunde skilja på Sverige och Schweiz, men som visste att huvudstaden heter Dalarna. Som var övertygade om att Elvis lever och att Gud på sex dagar skapat världen i nå´n slags "one go", som uppfattade frihet som att få göra precis vad man själv vill och som på stormarknaden vaggade omkring med en skarpladdad revolver innanför byxlinningen. Hade jag kommit till Afrika? Nej, USA:s mellanvästern!

Jag har just varit (nån vecka sedan) på High Chaparall i Småland. Det var både för den första - och sista gången, tack och lov!  Tänk, så många gudabenådade män i Cowboyutstyrsel det gick omkring där. (Det var värst nere på Campingen!) Med det var inte bara revolvern (knallpulverpickan) som hängde nedanför bältet (och inte innanför nån byxlinning;) Pondusen (magen) som många ståtade omkring med, på H.C., var nog ganska ovanlig bland de "äkta" grabbarna från "Over there" på 1800-talet. Där (H.C.) hade det skapats en alldeles egen fantasivärld.

Om godheten satt i skjutvapen och pondusen, så var det inte mycket att skryta med. Om den nu inte satt i vissa personers sheriffstjärna, förstås!

Dina "killar", Geronimo, var nog betydligt mer äkta... om man säger så;)

Desire skrev:

Jag har just varit (nån vecka sedan) på High Chaparall i Småland. Det var både för den första - och sista gången, tack och lov!  Tänk, så många gudabenådade män i Cowboyutstyrsel det gick omkring där. (Det var värst nere på Campingen!) Med det var inte bara revolvern (knallpulverpickan) som hängde nedanför bältet (och inte innanför nån byxlinning;) Pondusen (magen) som många ståtade omkring med, på H.C., var nog ganska ovanlig bland de "äkta" grabbarna från "Over there" på 1800-talet. Där (H.C.) hade det skapats en alldeles egen fantasivärld.

Om godheten satt i skjutvapen och pondusen, så var det inte mycket att skryta med. Om den nu inte satt i vissa personers sheriffstjärna, förstås!

Dina "killar", Geronimo, var nog betydligt mer äkta... om man säger så;)

Det var en gång jag tvekade inför dej. Nu är du inne i Hall of famn. 

Att vara god med ett handeldvapen till hands är ingen konst för då delar man ut sin lilla godhet med makt och hot som understöd.

Att vara sant god är man när man delar sitt nödvändiga med någon.Och jag menar då inte att man skänker bort lite av sitt överflöd, alltså ger allmosor.

Utan detta nödvändiga ska delas utan hot, maktspel och baktankar om framtida vinstinhöstande.

Jag hade faktiskt lite tur när jag bevistade "Landet over there" under 80-talet.Jag var där i jobbet och kom i den situationen att jag skulle beskriva var jag bodde för dem jag besökte. Jag försökte på bästa sätt men vi hamnade i Schweiz med Köpenhamn som huvustad. Just precis då inträffade incidenten med U137 från vårt grannland Ryssland som körde på grund i Karlskrona inre skärgård. Då blev det lätt för mig att beskriva" 30 miles west of the russian submarine in Sweden". Allt blev "klart som korvspad" som det heter. Sådan tur har man inte alltid. Då var det nära skjutgärn i Karlskrona också men "Godheten"(=rädslan) segrade till slut. 

Jämställs godhet med rädsla i resonemanget Luffe för?.

Om mannen sätter skräck i hustru och barn så är han god.

Om jag sparkar min hund och lyfter honom i en repslinga runt halsen så han blir skräckslagen, så är jag god.

Om ett flertal personer bestämmer sig att förfölja andra personer med kritiska och nedsättande inlägg på denna sait så att de förra blir rädda, ja, då är de senare goda.

Jaha,

det var också en tolkning...av Godhet.

Man brukade ställa upp min styvfar med andra krigsfångar utefter en vägg sedan sköt man några och lät resten leva. Ordet "Decimering" kommer just av denn krigsstrategi; man dödade var tione.

Min styvfar blev så rädd att han blev galen för resten av livet av denna Godhet han fått erfara.

Min mor våldtogs av franska occupationssoldater och blev rädd och nevrotisk resten av sitt liv men uppfattade inte att hon hade åtnjutit fransk Godhet.

Baltutvisningen som Sverige initierade under andra världskriget och där de utvisade både sket ner sig av rädsla och tog livet av sig förstod ju inte att de fått åtnjuta svensk Godhet.Gällande de döda var det ju dubbel godhet för de behövde inte fundera mera på hur de bäst skulle bli uppskrämda framöver.