Några uppgifter om elproduktionen och kärnkraftens förutsättningar att vara en lösning på vårt elbehov.

Den totala kostnaden för en KWh el från kärnkraft var nästan 4 gånger så hög som från vindkraft, redan 2011. Även om kärnreaktorerna har en jämnare produktion än vindkraft, kan den stora skillnaden i pris inte kompensera för detta. Kärnkrafts­reaktorerna kräver också långa servicestopp varje år.

Enligt NDCs (Nationally Determined Contributions) utredning, är det sannolikt att kärnkraft mera permanent endast kommer att finnas på nischmarknader i en handfull länder, om inte några stora förändringar sker.

Japan har gjort enorma förluster på kärnkraften, genom olyckan i Fukushima. De har nu 6 reaktorer mot 54 före olyckan och deras nya miljöminister Shinjiro Koizumi vill skrota även dem.

Finlands nya stora kärnkraftverk Olkiluoto skall tas i drift i januari. Det har tagit 16 år att färdigställa kraftverket och har kostat 87 miljarder kronor, mot beräknade 33 miljarder. Ett kärnkraftverk är ett komplicerat bygge med alla säkerhetskrav och man har därför svårt att förbestämma tid och kostnad. Till dessa kostnader kommer förstås den dyrbara rivningen av reaktorerna och slutförvaringen av avfallet, förutom driftkostnader.

Man talar nu mycket om mindre reaktorer, som kallas SMR (Små modulära reaktorer) på ca 300 megawatt. Förespråkarna anser att de blir lättare att bygga på ett mera rationellt sätt. De är fortfarande stora producenter, då de har en effekt på ca en tredjedel av de stora reaktorerna. Sveriges största vattenkraftverk är på nästan 600 MW, uppdelat på 5 turbiner. Ett kraftverk med två SMR-reaktorer kommer alltså upp till samma effekt. Dagens reaktorer har väl byggts med stor effekt, för att kunna producera el till acceptabelt pris. Att bygga mindre reaktorer till samma pris per KW, måste bli svårt och kräva mycket utveckling. Man får räkna med lång utvecklingstid, med bl. a försöksreaktorer.

Man räknar med att Sverige behöver ca 4000 vindkraftverk, för att klara elproduktionen. Detta sägs innebära att 1 procent av ytan behövs för detta. Lilla Danmark har redan 6000 verk. Vi kommer nog att bli tillvanda till detta, som till mycket annat. De största parkerna blir förstås till havs. Tillsammans med olika projekt för att lagra el, kommer detta att klara vårt elbehov. En ganska stor utbyggnad av vattenkraft pågår också. Det är många små kraftverk som rustas upp och byggs ut.

Ge gärna er syn på detta och någon som har en mera positiv syn på kärnkraft kanske vill ge kompletterande uppgifter.

Det våras för kärnkraften. Brett leende Ebba Busch i Agenda när Bolaget Uniper vill bygga ett nytt kärnkraftverk i Barsebäck. 

Det  beskedet välkomnas av den nya regeringen, enligt energi- och näringsminister Ebba Busch (KD). Beskedet kan komma att röra upp känslor, framför allt på andra sidan sundet där det danska kärnkraftsmotståndet är stort. 
– Vi kommer självklart ha en dialog med Danmark, men Sverige behöver ju fatta sina beslut, säger Ebba Busch i SVT:s Agenda. 

Med andra ord -hon struntar i vad danskarna tycker. Hon t.o.m. påstod att det finns danskar som välkomnar kärnkraft i denna region. 

Att det behövs en lagändring är heller inget hinder.

Ebba Busch försöker släta över hennes motstånd mot vindkraft i valrörelsen. Det visar sig senare på vilket sätt regeringen underlättar utbyggnaden av vindkraften. Hon lovar iaf påskynda processen för alla kraftslag.