Idag hörde jag på radion P1 att kvinnor i övre medelåldern var av låg status.

Herman Lundborg, rasbiologen, verksam 1921 i Uppsala rasbiologiska institut, tillika far till 2 barn utom äktenskapet med en samekvinna, skildrar i sina berömda fotografiska verk lågt stående kvinnor från hela Sverige.Utmärkande för dessa lågt stående kvinnor var att de var okammade och hade en vårta i ansiktet (Ja jag har alla Hermans verk!) Dom lågt stående från Småland hade två vårtor i ansiktet. .

Nu på radion var det inte en vårta som utmärkte det låga ståendet på samhällsbotten utan att dessa kvinnor hängav sig åt teosofiska spörsmål som de sökte svar till i bl a New Age-rörelsen.

Hahaha jag är av lågstatus-modell; det har jag känt av en längre tid men konsumtionskraften de här lågstatustanterna besitter tillsammans är ej ringa  och skall inte föraktas!

Det kan straffa sig fort! Då blir det till å ligga som man bäddar igen och då gäller spikmatta.

Vad heter programmet och vilken dag sändes det? Verkar mycket intressant. Även män kan tillhöra den kretsen.

Jag gick i skogen igår med radion i korgen och plockade smultron och blåbär.Programmet handlade om nyandlighet , nya religioner.Det heter "Människor och tro", det gick igår fredag 6 juli kl 15.04 P1 och idag lördag kl 17.00.

Om Des el Happy läser detta så lägger dom in en sån där fin röd grej fr internet/fil.

Ja, nu har jag lyssnat på programmet och jag känner igen många tankegångar från 70-talet då jag träffade många nyandliga. Det var egentligen en behaglig tid, men tvånget att försörja mig gjorde att jag började på Sopis och senare arbetade som socialsekreterare och då förlorade jag allt detta. Men det finns en bokhandel på Karlaplan 5 som är ett center för teosofin som jag kanske skall besöka. 

Ja det skulle vara värt en utflykt när hösten kommer.Det fanns ett sånt café i Haga i Göteborg.Alltså gamla Haga men jag tror dom flyttade till Linnégatan sen.

Ja det var på den tiden folk flyttade till kibbuz i Israel och arbetade på sockerrörsplantage på Cuba eller internationella arbetsläger i Moskwa och pratade om solidaritet med de mest resurssvaga.Och läste 100 år av ensamhet av Marques.Allt sådant skulle rendera hundbajspåsar i brevlådan idag och glåpord på nätet.

Det var väl mycket vänsterpolitik under den tiden, som jag minns. Man skulle dela med sig och tänka med hjärtat, inte hjärnan.

Här i Göteborg kallades Socialhögskolan för 'kommunisthögskolan'. Vet inte hur det var i Stockholm på den punkten. 

Själv åkte jag till Australien och blev kvar där några år. Jag hade ingen stark politisk uppfattning på den tiden. 

Minns du rätt nu: Journalisthögskolan i Göteborg kallades för "kommunisthögskolan". Men för de som var vänster var ofta valet mellan Socialhögskolan eller Journalisthögskolan så din liknelse stämmer ändå. Men i Stockholm kallades Socialhögskolan för "Sopis". 

Många teosofer strålar av sitt inre ljus och odlar och håller på. Från ord till handling, som man säger. Man mediterar, bakar och ber... ingen dum strategi. Eller så kan man ju hjälpa andra med sin medialitet och hur man kan se på sin hädanfärd. Kanske får man till ett "hospis" med dödshjälp. Ingen dum ide...

Jag ser inte enbart positivt på dessa rörelser. Många har gått under i dessa. Det finns en fara att man går vilse och inte hittar tillbaka. 

Som i politiska rörelser...

Det är inte lika lätt att gå vilse i politiska rörelser då de mera röra sig i enlighet med realitetsprincipen. Ofta kan de då räcka med att det politiska partiet regerar ett tag för att man skall bli desillusionerad och nyktra till.

Andliga vägledare säger att man måste ha ett integrerat och starkt jag för att ge sig ut på andliga resor.