Hur ser ni alla kära filosofer på latheten som ett sätt att vara? Jag anser den vara en av de mest förträffliga egenskaper hos människan. En sådan människa startar inga krig, han drivs inte av äre- eller penninglystnad utan han vandrar lugnt omkring i världen och hans fridsamhet lyser upp tillvaron för de som jagar fram på stadens gator för att kunna bräcka sin granne eller i alla fall hålla jämna steg.

Hej Filosofen!

Va härligt med ett ämne som appelerar på mig. Jag har äntligen blivit lat. Ja, sen några år sen, ja, egentligen rätt många år sen, så har jag fattat meningen i att vara människa. Jo, att vara lat och fridsam. Att ta ett steg utanför den ram som även var min. Jagar inte, varken pengar eller ha mest välklippta gräsmatta, jagar inte dammtussar. Och det andra steget är ju att inte bry sig vad andra tänker om detta. Stiger upp sent, om jag vill, stiger upp tidigt om jag det vill. Än om jag vet att jag har rätt i en specifik sak så behöver jag inte kriga för det. Inte viktigt. Jag väljer min egen väg.

Jag önskar att jag hade kunnat träffat mig själv för 40 år sen och sagt detta till mig. 

Tack filosofen för en bra start på dan!

Raniva skrev:

Jag ser det så här:

Bara så bra.

Nu har jag cyklat och tränat på ett utegym, så nu kan jag njuta latheten. Ikväll är det sista avsnittet på "Kvinna inför rätta" på TV4. Det talades tidigare om "frouzen shoulder" här, då kan jag rekommendera roddmaskiner. Jag led för tio år sedan av det då jag var stressad. Lathet är också ett bra botemedel mot stress.

"På måndag gör jag ingenting

Tisdag ser jag mig omkring

Onsdag går jag ut och vankar

Torsdag sitter jag i tankar

Fredag gör jag vad jag vill

Lördag stundar helgen till"

Gesällvisan passar rätt bra in på mig..

Lättja är ju en sak men att göra som man vill i ålderdomens nya frihet är underbart. Den har lärt mig att bara leva för stunden och ta det mesta med ro. Tack pension (!) säger jag som levt med den i 6 år nu.  Vi funkar ju olika. Kan man inte släppa oro för barn och bb så kanske det skulle kännas annorlunda. Jag njuter en stor frihet... 

Jag bara lääängtar efter att " de mina"  (BB och BBB) ska störa mig, när latheten blir alltför överväldigande. Tid, det har man så gott om - ändå!

 Passa BB (BBB) behöver jag aldrig mer göra. Den biten har jag också pensionerat mig ifrån! Har gjort mitt! ;)

Men följer med dem runt på allt möjligt gör jag gärna...när jag själv vill!  Härligt!