Zonal Pelargonernas namn syftar på att många inte alla har en brunaktig hästsko liknande markerin, en zon på bladet.

Zonaler indelas på flera olika sätt efter antal kronblad. enkla pelargoner 5 kronblad, halvdubbla med 6-8 kronblad och dubbla 9 eller fler kronblad.

De indelas oxå efter utseende. Stjärn, Rosen, Fågeläggs, äggskal, brokbladiga mm.

Ännu ett  sätt att dela in zonaler på är dvärg, miniatyr och mikrominiatyr.

De vanligaste sorterna kallas bas sorter.

Äggskals Pelargoner. Dessa introducerades av den Engelska förädlaren Ray Bidwell under tidigt 1980-tal. I sort beskrivningen från 1870 beskrevs Pelargonen som sannolikt var av äggskalstyp. Av oklar anlednoing försvann dessa ur odlingen. Liknande Pelargoner introducerades inte förren under 1980-talet. Äggskalspelargon har oregelbundna fläckar och streck i en koncentrerad färg på delar eller på hela området av kronbladen. Utseendet varierar på varje blomma. Antal sorter på Äggskal är 198 stycken.

Ängla Pelargoner. Denna påminner om Engelsk Pelargon men har betydligt mindre blommor och blad. Detta kompenceras av att blommorna blir fler. Blommningen är långvarigare än hos Engelsk Pelargon, de tål  att stå ute i väder och vind mycket bättre. Ängla Pelargoner har en del egenskaper liknande den citrondoftande vildarten p.crispum med de krusiga bladen. Med orientaliska Pelargoner menas en serie Pelargoner som är korsningar mellan Engelska och Ängla pelargoner. Sorterna bär namn som inspirerar från Orienten. 102 sorter finns hos Ängla pelargoner.

Brokbladiga Pelargoner. Dessa Pelargoner är med flerfärgade blad oftast indelad i 2-3 färger. De kan vara svårare att odla än vanliga pelargoner, då de har mindre klorofyll i bladen vilket gör den mindre växtlighet. 201 av denna sort.

Doft Pelargoner. Dess storhetstid var i England under den Viktorianska eran. Det var så otroligt populärt vid denna tid att de på 1870-talet fanns över 150 olika sorter i Engelska växtkataloger. Idag finns minst 200 sorter doft pelargoner i odling. En del av dom är rena arter men många av dom är hybrider och mutationer. Utmärkande av dom är att bladverket doftar. De flesta dofta gott men de finns dom som luktar illa. 96 arter.

Dvärg Pelargoner. En dvärg ska ha måtten 9-11,5 cm. Växten måste vara 13-20 cm hög. Blomställningar oräknade.De flesta sorter zonalpelargoner finns representerade bland dvärgpelargoner, vanliga zonal pelargon, rosenknopp, stjärn, kaktus, finger, fågelägg och brokbladiga Pelargoner. För att hållas små, odlas de i små krukor. 612 arter.

Engelsk pelargon. Kallas även regalpelargon. De har kommit fram genom komplicerade korsningar mellan minst 5 olika arter bl a p.grandiflorum, p,cucullatum, och p,fulgidum bladverket liknar p,cucullatums blad. De flesta sorter behöver en sval period för att bilda blomanlag. Men förädlare försöker få fram sorter som inte behöver detta men som blommar bra även under varma omständigheter. 279 sorter.

Fågeläggs Pelargon. Finns dokumenterade i Frankrike sedan mitten av 1800-talet. Utmärkande av dessa är att de har små prickar i en mörkare nyans jämfört med färgen på kronbladen. Dessa prickar är koncentrerade till mitten av varje enskild blomma och tunnas ut med kronbladens kanter. Det finns ganska få Pelargoner av denna typ. 2003 fanns det bara omkring 14 stycken olika äggskals pelargoner dokumenterade. 19 stycken sorter.

Finger Pelargoner. Denna grupp bland zonaler är ett bra exempel på namn förvirring som råder bland odlade Pelargoner. Gruppen härstammar från en enda planta, hittad på en bakgård till ett Hotell i mexico. Pelargonen fick först namnet p.formosum då man trodde att den kom med båt från Formosa. Formosa numera Taiwan. Namnet var dock redan upptaget till och med flera gånger och plantan visade sig vara hybrid. Senare ändrades namnet till Fem-fingrad Pelargon.Bladen liknade en hand med 3 eller 6 flikar. Sortwrna kan oxå kallas fingerblommande Pelargoner. Denna grupp är väldigt liten. 21 sorter.

Gyllenbladiga Pelargoner. Dessa har blad som är gulgröna. De kan oxå ha en mörkare zoonmarkering. Ofta bronsfärgade. 153 sorter.

Häng Pelargoner. Denna grupp härstammar från från vildväxande arten p.peltatum vars art namn syftar på de sköldliknande bladen. Dessa är 5-flikade och påminner om Murgrönans bladverk. Arten har långa stänglar som lätt bryts av. Bladen är oftast klargröna och kan ha en zon. Det finns även brokbladiga sorter. Blommorna varierar från enkla till dubbla med färger vitt, lila olika rosa och röda och mycket mörkt sammetsröda. Det finns blommor med fläckiga och randiga blommor av Häng pelargoner. 147 sorter.

Kaktusblommande Pelargoner.Det finns inte mycket beskrivet om denna sort. Man tror att sorten Fire Dragon lanserades redan 1899.Typskt för Kaktus pelargon är de bakåtböjda hoprullade kronbladen som ger blomman dess utseende. Man har korsta fram mer än 25 olikakultivarer av denna sort. De flesta har en kraftig ranglig växtsätt som gör det nödvändigt att binda upp stänglarna vid blompinnar. En del passar bra i ampel. 17 sorter.

Nejlikeblommande Pelargoner. Dessa har sågade kanter på sina kronblad. 15 sor