Åh Igge, hur många som helst.   Återkommer med ngt 

Jag har inga direkta personliga sådana minnen men de låtar du nämner och ett antal till gillar jag ändå. Är nog lite svag för Christer Sjögren och dansband allmänt. Banalt tycker en del men då får dom väl göra det. Fast opera klarar jag inte av...  Tur att tycke och smak är olika. 

"Over the rainbow" Var vår låt. Min första kärlek och jag, 1952, tror jag det var. Vi var så kära, dansade och pussades. Mer blev det inte på den tiden.

Låt oss få mer romantik i världen!!!

Omkring 1960 stod den stora smäktande, superromantiska  "Bésame mucho" på allas repertoar. "Kyss mig, kyss mig mycket, som om denna gång var den sista", osv. Det var modernt med latinamerikanska storband. En typisk tryckardans och den naturliga avslutningen på en danskväll.  HJÄLP, hur skall jag ta mig ur det här, tänkte nog många med mig. Den man hade dansat sista dansen med tyckte nog att man hade vissa skyldigheter mot honom och den här dansen gjorde det inte lättare att rusa till sista spårvagnen hem.   

O,ja!! Only you var flera år en favorit. Kändes i hela kroppen.

Only you - var inte det en sång där sångaren gick upp i falsett på ordet you?

På min första pojkväns och min första träff gick vi på bio, såg Bernardine med Pat Boone. Jag var 15 och han var 17. Där sjöng han (Pat Boone) Loveletters in the sand. Det blev vår melodi, och han (min pojkvän) sjöng in den på en skiva, där en kompis till honom spelade piano. Skivan fick jag i julklapp... Jag har fortfarande kvar den, men har lite problem med att spela den. En gammal stenkaka, 78 v/min...

sigrid skrev:

Only you - var inte det en sång där sångaren gick upp i falsett på ordet you?

sigrid skrev:

Only you - var inte det en sång där sångaren gick upp i falsett på ordet you?

The platters gjorde originalet och visst gick han upp i falsett.

Jag har alltid haft mina favoriter,och spelar dom ibland.På 70-talet  var det Barbra Streisand och Olivia Newton John...Hur har ni det?

frida skrev:

Jag har alltid haft mina favoriter,och spelar dom ibland.På 70-talet  var det Barbra Streisand och Olivia Newton John...Hur har ni det?

Vilka kontraster! Den visserligen duktiga med ständigt djungelvrålande Barbra Streisand och den ljuvligt sockersöta Olivia Newton John. 

Jag pendlade mellan den skönsjungande Nana Mouscouri (stavning?), den spännande f.d. gatupojken Yves Montand och de totalt opassande Georges Brassens och Jacques Brel. Guskelov förstod jag inte alla snuskigheter Georges Brassens sjöng, men de här båda sista hade suggestiva röster och melodier och de ledande fraserna var lätta att komma ihåg .

Jag hade fått en reklamskiva  som jag minns mycket väl, men  vem som sjöng vet jag inte. Kanske Thore Skogman .  Den gavs ut i anslutning till en nytt kraftverk.

"Fastän tandlös uti munnen

Är min kärlek dock befunnen

Lika stark som Porjus nya kraftstation"

Det var imponerande. Jag har hört/sett  flera program om Barbra Streisand och vet hur bra och stor hon är. Hon är säkert en av de allra bästa, men i allt jag hört på skiva är hon rätt högljudd, i synnerhet när hon drar ut på tonerna. Det gläder mig att Olivia Newton John är mer än den ljuva ungflicksröst hon använde i de två tidiga filmer jag har sett.  Jag litar på ditt omdöme och får höra upp nästa gång deras skivor spelas.  Själv har jag inte en enda skiva.

sigrid skrev:

Vilka kontraster! Den visserligen duktiga med ständigt djungelvrålande Barbra Streisand och den ljuvligt sockersöta Olivia Newton John. 

Jag pendlade mellan den skönsjungande Nana Mouscouri (stavning?), den spännande f.d. gatupojken Yves Montand och de totalt opassande Georges Brassens och Jacques Brel. Guskelov förstod jag inte alla snuskigheter Georges Brassens sjöng, men de här båda sista hade suggestiva röster och melodier och de ledande fraserna var lätta att komma ihåg .

Jag hade fått en reklamskiva  som jag minns mycket väl, men  vem som sjöng vet jag inte. Kanske Thore Skogman .  Den gavs ut i anslutning till en nytt kraftverk.

"Fastän tandlös uti munnen

Är min kärlek dock befunnen

Lika stark som Porjus nya kraftstation"

Nu fick du det allt att hugga till! George Brassens, Jacques Brel, Yves Montand och - icke att förglömma - Gilbert Becauld. Tack för den påminnelsen!