Om ett halvår kommer jag att flytta till ett nytt hus. Det ska bli så roligt och fint.  Redan nu börjar jag plocka i alla saker för att "spara, sälja, slänga".

Det är så lätt att säga de tre orden, men så jobbigt med alla minnen som finns med allt. Svårt att skiljas från den och den saken som påminner om någon. 
I programmet Lyxfällan finns en bra psykolog: Philip Diab. Jag försöker ta in hans råd bl a om att lämna det gamla, se framåt och gå vidare.

Hur har ni andra tänkt och gjort när ni flyttat?

Tofsan, även om du flyttar till ett mindre hus, som du valt (och designat?) själv, som dessutom
ligger på samma tomt som det nuvarande, så förstår jag din vånda när det gäller de tre s:en.
Jag skulle vilja lägga till s för sortera också.

Jag har en bostadsrätt att sälja och har stått i kö för en hyresrätt i någon form av
trygghetsboende i 9 år. Nu tror jag att jag snart kan komma på tur. Mitt stora bekymmer är
just att bli av med grejer som jag inte kommer att behöva i mitt nya boende. Jag har aldrig varit
en samlare, men har svårt att slänga användbara kläder och andra ägodelar, så självfallet finns
det ändå ett överflöd som är svårt att få iväg till second hand och tippen.

Idag skall jag få hjälp att ta mig till en textilåtervinning tillsammans med min bilburna väninna, som
också har planer på att byta boende. Min erfarenhet när det gäller att göra mig av med en sak är
att oavsett om jag slänger nu eller väntar 10 eller 20 år så är det först dagen efter jag saknar den!

Jag bor också i en bostadsrätt sedan många år. Är nog en "sparare". Vi har varsitt utrymme i källaren på ca 15 kvm! plus ett mindre förråd. Oj så mycket där som jag inte kan använda längre... och med min vingliga balans är det inte lätt att ta itu med de 3 eller 4 s:en. En dag kanske jag måste flytta, törs inte tänka på det. Står inte ens i någon kö. Hyresrätt blir nog svårt men vad som händer framöver vet jag ju inte. Äldreboende är jag ännu "för frisk" för men inget jag önskar. Det räcker med att ha sett den begränsade tillvaron "inifrån" de tre månader jag var på korttidsboende med min brutna fotled....

Ja men så väl jag känner igen mig i era inlägg. Så mycket grejer man har som man inte behöver.  Har hållit på i flera år med att som man säger lite skämtsamt, dödstäda! Men det tar aldrig slut, man behöver mindre och mindre desto äldre man blir, men det är svårt att skiljas från de saker man skaffat och tyckt om en gång. När jag ändå bestämmer mig så lägger jag in annons på Marketplace för att se om det finns någon som behöver just min pryl. Kan bli en slant till en vacker blomma eller nåt annat. Det som jag inte får sålt ,ger jag till Erikshjälpen, det känns bättre än att slänga.   Lycka till!