Svenskaflaggan_ikon_logo Midsommarstång Kräfta Påskhare Löpsedeln Halloween Alla Helgons dag (stearinljus) Juldekoration Alla hjärtans dag Löpsedel mobil Påsk Mina sidor Svensk fotboll Premium Majblomma Videomöte Videomötet - mobil Julkalendern 2020 Julkalendern 2020 - Surfplatta Julkalendern 2020 - Mobil
Seniorporten

Dagens datum:

Trevliga besökare idag.

Skrivet: 4/5, 2021 kl. 15:53 av (Dold profil)

Tidigt på morgonen kom årets första sädesärla trippande på garageinfarten. Senare än andra år men förståeligt med tanke på hur kallt vi har det.

 Ett ringduvepar håller till här men deras boplatser från tidigare år är borta. Först högg man ner den täta granen på tomten mitt emot oss. Efter ett par år sågade en granne lite längre upp efter gatan ner sin stora silverfärgade ädelgran. Och förra året försvann nästa silvergran. Barrträden som antagligen planterades på sjuttiotalet när husen byggdes tycks ha blivit alltför stora, skuggade altanerna, och duvorna väckte en familj som ville sova med öppet fönster. Inte alltid så lätt att vara ringduva. Nu vet jag inte var dom håller till men antagligen inte alltför långt härifrån eftersom jag ser duvorna varje dag. 

En annan lite ovanlig besökare här hos mig är stenknäcken. En ensam fågel som jag hade turen att få titta på en lång stund innan den försvann upp i trädtopparna. Vilken imponerande näbb! Namnet är inte helt missvisande. 

(Dold profil)

Skrivet: 5/5, 2021 kl. 23:51 av (Dold profil)

Allitid lika intressant att läsa om dina upplevelser i detta ämne d v s foglerne. Minnen vaknar och just nu fick jag hjälp av min ålder att minnas hur det var förr. I detta fall tänker jag på ringduvan vars ändrade livsmiljö jag fått uppleva. Ringduvan var då jag på 50-talet började kolla in fåglar en gåtfull varelse. Jag kunde höra den kuttra i skogen och någon enstaka gång såg jag en skymt av den. Den visade sig aldrig i bebyggelse, den var skygg och svår att smyga sig på. Sedan hände något i ringduvans förhållande med oss människor. Den jagades mindre då den var snabb och svårskjuten samt att den ökade i antal. I mitten av 50-talet fick jag se ringduvor på Djurgården i Sthlm och hur de betedde sig som de vanliga stadsduvorna. Nu har de för gott lämnat skogen och åkrarna och flyttat in i städerna. Själv kan jag se ett näste från min balkong i ett lärkträd. Tittar man underifrån kan man i det glesa och dåligt byggda boet se de två äggen. Ändå går det bra för duvorna att ruva äggen på dessa pinnar. När sedan ungarna släpper sin avföring i boet "limmas" pinnarna i hop och boet tjänar sitt syfte som plattform år ungarna.

Här ser vi då och då den granna stenknäcken. Dess näbbkraft inger respekt då den lätt och elegant klyver körsbärskärnor genom att känna efter var kärnans söm är och just där ger näbbens tryck resultat.

Om duvor. Vi har här även den invandrade turkduvan här. Det är en liten näpen sandfärgad duva med ett i mitt tycke behagligt melodiöst kuttrande läte.

Uppdaterad: 6/5, 2021 kl. 11:22

Skrivet: 6/5, 2021 kl. 14:06 av (Dold profil)

Leo skrev:

Allitid lika intressant att läsa om dina upplevelser i detta ämne d v s foglerne. Minnen vaknar och just nu fick jag hjälp av min ålder att minnas hur det var förr. I detta fall tänker jag på ringduvan vars ändrade livsmiljö jag fått uppleva. Ringduvan var då jag på 50-talet började kolla in fåglar en gåtfull varelse. Jag kunde höra den kuttra i skogen och någon enstaka gång såg jag en skymt av den. Den visade sig aldrig i bebyggelse, den var skygg och svår att smyga sig på. Sedan hände något i ringduvans förhållande med oss människor. Den jagades mindre då den var snabb och svårskjuten samt att den ökade i antal. I mitten av 50-talet fick jag se ringduvor på Djurgården i Sthlm och hur de betedde sig som de vanliga stadsduvorna. Nu har de för gott lämnat skogen och åkrarna och flyttat in i städerna. Själv kan jag se ett näste från min balkong i ett lärkträd. Tittar man underifrån kan man i det glesa och dåligt byggda boet se de två äggen. Ändå går det bra för duvorna att ruva äggen på dessa pinnar. När sedan ungarna släpper sin avföring i boet "limmas" pinnarna i hop och boet tjänar sitt syfte som plattform år ungarna.

Här ser vi då och då den granna stenknäcken. Dess näbbkraft inger respekt då den lätt och elegant klyver körsbärskärnor genom att känna efter var kärnans söm är och just där ger näbbens tryck resultat.

Om duvor. Vi har här även den invandrade turkduvan här. Det är en liten näpen sandfärgad duva med ett i mitt tycke behagligt melodiöst kuttrande läte.

Tack Leo.

Dina svar är lärorika och jag är glad åt att få veta lite mer om mina besökare. Idag försökte jag ta en bild på en av skatorna som besöker oss. Inte det lättaste för snabbare fåglar än skatorna får man leta efter. Just den jag har försökt fotografera ser väldigt lustig ut. Skator har i normala fall långa stjärtfjädrar men den udda fågeln ser mera ut som en svartvit boll än en skata. Stjärtfjädrarna är korta, inte ens hälften av normal längd. 

Först antog jag att den tappat fjädrarna eller blivit skadad på något sätt men det är nog inte fallet. Den flyger och beter sig likt alla andra skator. Ruggningen sker väl inte så här tidigt? Och inte alla stjärtfjädrar samtidigt. Har du någon teori om vad det kan bero på?

(Dold profil)

Skrivet: 7/5, 2021 kl. 12:12 av (Dold profil)

En skata är en skata är en av två......? Betydelselöst mer kuriosa är att vi i vårt land har två olika sorters skator. I södra delen av landet har vi Pica Pica i norra delen har vi Pica Pica fennorum och i den del av norrland där arterna möts lär finnas en mellanform då dessa skator inte bryr sig om detta med arter och genetiska skillnader utan samhäckar. P P fennorum är lite större och häckar på nordkalotten.  (Källa: Rosenberg "Fåglar i Sverige" sjätte upplagan.)

Just dessa ibland lite konstiga skator som du Mentha beskriver ser man då och då. Det fanns en myt om att en stjärtlös skata inte kan flyga, vilket är fel. Kanske var det ett hörfel mellan stjärtlös resp hjärtlöswink.  Skatan i allmänhet har ökat på senare år och man tror att vissa sjukdomar lättare drbbar täta populationer. Skalliga skator gissar jag har drabbats av fjäderätare samt finns det säkert andra sjukdomar. De som drabbar det yttre ser vi tydligt men andra sjukdomar vet vi lite om. En frisk o fin skata på våren är en grann upplevelse med den svarta grönskimmrande långa stjärten. Just under häckningen då skatparet är tillsammans och samlar kvistar kan man se skillnaden mellan herr o fru skata just genom  att hanen har lite lite längre stjärtfjädrar. Ser man dem en och en är det väldigt svårt att se skillnaden.

Olika fåglar ruggar olika. Det enda jag så där rakt av känner till är ejdern där gudingarna efter parningen drar ut till havs för att rugga. Vi som har nära till gräsänder i parkdammar ser att nu snart hur anddrakarna mister den metalliska grön färgen på sina huvuden. För en kort tid blir de väldigt lika honorna. Vet inte om det finns fåglar som tappar sin flygförmåga under ruggningen. Om man betänker att fåglar måste äta regelbundet blir det svårt att få tag i föda samt att dessutom kunna fly vid angrepp av predatorer.

Leo med tankar om ugglor som ruggar och då blir ruggugglor...

(Dold profil)

Skrivet: 7/5, 2021 kl. 13:11 av (Dold profil)

Skickar en bild på min skata oavsett vad den har för namn men pica pica låter ju käckt.

Sen har jag en riktig skata som brukar sitta på balkongen och "kraxa" till jag schasar bort  den.

Vi får ju inte mata dom från balkongen.

(Dold profil)

Skrivet: 7/5, 2021 kl. 13:51 av (Dold profil)

Majvor skrev:

Skickar en bild på min skata oavsett vad den har för namn men pica pica låter ju käckt.

Sen har jag en riktig skata som brukar sitta på balkongen och "kraxa" till jag schasar bort  den.

Vi får ju inte mata dom från balkongen.


Tänka sig att på mitt skrivbord står en identisk skata. Den är gjord på sovjettiden av en då känd formgivare som heter Lomonosov. Frågan är vilken det är? Hur som den pryder sin plats.

(Dold profil)

Skrivet: 7/5, 2021 kl. 14:38 av (Dold profil)

Leo skrev:


Tänka sig att på mitt skrivbord står en identisk skata. Den är gjord på sovjettiden av en då känd formgivare som heter Lomonosov. Frågan är vilken det är? Hur som den pryder sin plats.

Min är från nån loppis för nåt år sen.Dom är väldigt fina i alla fall.Ett märke under min???Kanske den är rysk också.

Skrivet: 7/5, 2021 kl. 18:54 av (Dold profil)

Leo skrev:

En skata är en skata är en av två......? Betydelselöst mer kuriosa är att vi i vårt land har två olika sorters skator. I södra delen av landet har vi Pica Pica i norra delen har vi Pica Pica fennorum och i den del av norrland där arterna möts lär finnas en mellanform då dessa skator inte bryr sig om detta med arter och genetiska skillnader utan samhäckar. P P fennorum är lite större och häckar på nordkalotten.  (Källa: Rosenberg "Fåglar i Sverige" sjätte upplagan.)

Just dessa ibland lite konstiga skator som du Mentha beskriver ser man då och då. Det fanns en myt om att en stjärtlös skata inte kan flyga, vilket är fel. Kanske var det ett hörfel mellan stjärtlös resp hjärtlöswink.  Skatan i allmänhet har ökat på senare år och man tror att vissa sjukdomar lättare drbbar täta populationer. Skalliga skator gissar jag har drabbats av fjäderätare samt finns det säkert andra sjukdomar. De som drabbar det yttre ser vi tydligt men andra sjukdomar vet vi lite om. En frisk o fin skata på våren är en grann upplevelse med den svarta grönskimmrande långa stjärten. Just under häckningen då skatparet är tillsammans och samlar kvistar kan man se skillnaden mellan herr o fru skata just genom  att hanen har lite lite längre stjärtfjädrar. Ser man dem en och en är det väldigt svårt att se skillnaden.

Olika fåglar ruggar olika. Det enda jag så där rakt av känner till är ejdern där gudingarna efter parningen drar ut till havs för att rugga. Vi som har nära till gräsänder i parkdammar ser att nu snart hur anddrakarna mister den metalliska grön färgen på sina huvuden. För en kort tid blir de väldigt lika honorna. Vet inte om det finns fåglar som tappar sin flygförmåga under ruggningen. Om man betänker att fåglar måste äta regelbundet blir det svårt att få tag i föda samt att dessutom kunna fly vid angrepp av predatorer.

Leo med tankar om ugglor som ruggar och då blir ruggugglor...

Än en gång tack för att du delar med dig av dina kunskaper. Idag såg jag den lilla runda skatan som har ett lite lustigt sätt att flyga. Den verkar inte riktigt ha samma balans som alla andra skator när den landar. 

Min sambo har berättat om en besökande kanadensare som under sin vistelse här i Sweden var helt fascinerad av skatorna och sa att det nog var den vackraste fågel han sett. Jag trodde att skator fanns överallt. 

Som liten kom jag vid ett tillfälle hembärande på en icke flygkunnig skatunge. Den döptes till Pelle och blev väldigt tam och hemtrogen. Satte sig ofta på axeln på oss och kurrade. Mammas väninna som hade håret uppsatt med nålar fick finna sig i att Pelle efter att ha landat på hennes axel plockade nålarna ur hennes nogsamt anordnade frisyr och slängde ner dom på marken. 

Hans liv ändades av en ilsken granne som tröttnat på Pelles besök i köket. När han plötsligt försvann sa man till mig att han flyttat till sina kompisar. Min far berättade flera år senare att grannen skjutit skatan. 

Ruggugglor tillhör nog ett annat släkte men är visst ganska vanliga. wink

Nog blev jag lite avundsjuk på både din och Majvors porslins?skata. Så fina. 

Glömde nästan berätta att jag nu har fått besök av ännu en vårfågel. Den svartvita flugsnapparen.  Man kan undra vad den livnär sig på, det finns inte så många insekter ännu. Minusgrader nästan varje natt och bara några enstaka plusgrader dagtid. 

(Dold profil)

Skrivet: 8/5, 2021 kl. 13:32 av (Dold profil)

När du ändå är här Leo med dina beundransvärda fågelkunskaper passar jag på att fråga: Nästan lite skämmigt att inte veta men det är tyvärr rätt länge sedan jag var i skogen. Vad är det för fågel/fåglar som har hörts hela tiden i Den stora älgvandringen? Inte som ett kvitter utan nästan ett lite "fräsande" ljud. Säkert någon jättevanlig...!

(Dold profil)

Skrivet: 8/5, 2021 kl. 17:02 av (Dold profil)

Lulekvinna skrev:

När du ändå är här Leo med dina beundransvärda fågelkunskaper passar jag på att fråga: Nästan lite skämmigt att inte veta men det är tyvärr rätt länge sedan jag var i skogen. Vad är det för fågel/fåglar som har hörts hela tiden i Den stora älgvandringen? Inte som ett kvitter utan nästan ett lite "fräsande" ljud. Säkert någon jättevanlig...!


Det tråkiga är att jag inte sett älgvandringen detta året. Dessutom är jag numera något lomhörd vilket gör att jag har svårt att höra vissa toner. Tyvärr hör jag inte de finstämda läten från t e x blåmes fast jag ser att den sjunger. Kol- och taltrast låter hyggligt bra liksom någorlunda närgalande gök och då helst västergök (är bäste gök enl Evert Taube). Numera får jag nöja mig med duvkutter, råkors skrän och kajors klangfull ljud. Jag tycker vi låter denna fråga gå vidare ut till andra medlemmar här. Skulle jag träffa någon skådarkompis lovar jag att fråga.

Just när jag skulle trycka på skicka knappen kom jag på att jag förra året såg och hörde knipor på älgfilmerna? Är dock långt ifrån säker på att jag minns rätt eller att det är de fåglar du undrar över.....?

Leo.

(Dold profil)

Skrivet: 8/5, 2021 kl. 17:20 av (Dold profil)

De flesta män drabbas med åren av det som kallas selektiv hörsel, de väljer ibland att inte höra, i synnerhet sina fruars tjat.  Men vill du höra finns alldeles utmärkta till och med trådlösa hörlurar till överkomligt pris hos de flesta elektronikaffärer.  Bara att plugga in  en sak i TVn/datorn och en annan i öronen. 

Med hörlurarna på  behöver man inte ens sitta framför TV./datorn. Du kan röra dig fritt i bostaden eller ta en drink på balkongen och gå in och titta om det verkar prassla i buskarna. 

Uppdaterad: 8/5, 2021 kl. 17:27

(Dold profil)

Skrivet: 9/5, 2021 kl. 15:31 av (Dold profil)

sigrid skrev:

De flesta män drabbas med åren av det som kallas selektiv hörsel, de väljer ibland att inte höra, i synnerhet sina fruars tjat.  Men vill du höra finns alldeles utmärkta till och med trådlösa hörlurar till överkomligt pris hos de flesta elektronikaffärer.  Bara att plugga in  en sak i TVn/datorn och en annan i öronen. 

Med hörlurarna på  behöver man inte ens sitta framför TV./datorn. Du kan röra dig fritt i bostaden eller ta en drink på balkongen och gå in och titta om det verkar prassla i buskarna. 

Det är bra med hörlurar ibland men räcker inte i allmänhet.  Jag har hörapparat sedan ca 15 år och det är förstås bra. Kanske du behöver det Leo?

(Dold profil)

Skrivet: 9/5, 2021 kl. 15:46 av (Dold profil)

Leo skrev:

Jag tycker vi låter denna fråga gå vidare ut till andra medlemmar här. Skulle jag träffa någon skådarkompis lovar jag att fråga.

Just när jag skulle trycka på skicka knappen kom jag på att jag förra året såg och hörde knipor på älgfilmerna? Är dock långt ifrån säker på att jag minns rätt eller att det är de fåglar du undrar över.....?

Fåglar i bild i årets "Den Stora Älgvandringen". Många att välja bland
Trana Havsörn Kanadagås Sädgås Sångsvan Knipa Gräsand Bläsand Kricka Storskrake Salskrake Storlom Småspov Storspov Skogssnäppa Grönbena Kråka Korp Orre Dubbeltrast Rödvingetrast Sädesärla Bergfink Bofink

Ljud från Beckasin Dalripa, Hornuggla, Ljungpipare

(Dold profil)

Skrivet: 10/5, 2021 kl. 12:26 av (Dold profil)

dhappy skrev:

Fåglar i bild i årets "Den Stora Älgvandringen". Många att välja bland
Trana Havsörn Kanadagås Sädgås Sångsvan Knipa Gräsand Bläsand Kricka Storskrake Salskrake Storlom Småspov Storspov Skogssnäppa Grönbena Kråka Korp Orre Dubbeltrast Rödvingetrast Sädesärla Bergfink Bofink

Ljud från Beckasin Dalripa, Hornuggla, Ljungpipare


Oj så många fågelljud att välja mellan. Några av dem har nog det där "fräsande" ljud, som sign Lulekvinna beskrev. Kanske mynnar allt ut i ett stort ?

Svara på ämne

Svar till ×

Svara på ämne

Annons:

Om cookies och datainsamling

Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om att webbplatsen innehåller cookies, vad dessa används till och hur cookies kan undvikas. Vår webbplats är skapad med publiceringssystemet Yodo, och använder sig av så kallade "tillfälliga cookies" eller "session-cookies" som lagras tillfälligt och försvinner när du stänger ned din webbläsare.

Ifall du loggar in till vår webbplats, så används även så kallade "varaktiga cookies", som sparas på din dator i upp till trettio dagar, eller tills dess att du själv raderar dem. En varaktig cookie används också för att komma ihåg ifall du valt att stänga den ruta som informerar om att cookies används på webbplatsen.

Cookies används dels för att optimera webbplatsens funktion och anpassa den efter dina önskemål, dels för att kunna analysera statistik så att vi kan göra webbplatsen bättre för dig som besökare och kund. Webbplatsens funktionalitet är dock ofta, till viss del, beroende av tillfälliga cookies (exempelvis för att du ska kunna lägga artiklar i varukorgen, genomföra köp, för att du ska kunna hålla dig inloggad, eller för att förhindra spam i kontaktformulär).

Om du vill undvika cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefilerna inte laddas ner i din dator. Tillfälliga cookies är, som ovan framgått, dock nödvändiga för att navigera på vår webbplats.

Den data som lagras i våra cookies används endast för att rent tekniskt kunna möjliggöra användandet av våra tjänster. Vi sparar ingen personlig information i cookies på besökarens dator.

Utöver våra egna cookies så kan förstapartscookies från Google Analytics 4 (i enlighet med rådande GDPR-lagar) förekomma. Detta för att spara besöksstatistik, i syfte att kunna optimera vår webbplats och närvaro på nätet.

Ja eller Nej till cookies?

Du kan själv acceptera att ta emot cookies eller inte. Webbläsare som Internet Explorer, Firefox, Safari, Chrome och Opera tar emot cookies automatiskt, men du kan ändra dina personliga inställningar så att du inte accepterar Cookies. Om du väljer att stänga av möjligheten att ta emot cookies så kommer många webbplatser inte kunna ses eller utnyttjas maximalt.

Hur stoppar jag cookies?

Din webbläsare ger dig möjlighet att blockera cookies. Olika webbläsare och versioner av webbläsare fungerar på olika sätt, och kan skija sig åt i hur man ändrar dessa inställningar. Nedan finns länkar till instruktioner för några av de vanligaste webbläsarna:

Datainsamling och datalagring

Webbplatsen kan använda sig av Google Analytics och liknande tjänster för att samla in data om ditt besök på webbplatsen. Ingen personlig data sparas, utan endast information om själva besöket i sig, det vill säga länkklick, sidvisningar, hur länge en viss sida har visats och liknande. Informationen kan användas av oss för att analysera hur besökare använder vår hemsida, samt för att i framtiden kunna förbättra och optimera innehåll och funktion på hemsidan. Informationen kan också användas av Google (eller motsvarande leverantör) för att optimera information och annonser, så att du får mer relevanta/personliga sökträffar eller annonser i leverantörens övriga tjänster.

Har du vidare funderingar kring hur cookies och datainsamling används på vår webbplats, vänligen kontakta oss!

Stäng

Denna webbplats använder cookies
Vi använder cookies och datainsamling i enlighet med rådande GDPR-lagstiftning för funktion och bästa möjliga upplevelse för den här webbplatsen.
Du behöver godkänna detta som besökare - Läs mer här »

Acceptera alla Endast nödvändiga