Seniorporten

Dagens datum:

Nya pensionen gör det meningslöst att jobba

Publicerad: 18/10, 2019

Höstbudgeten missgynnar pensionen för de som arbetar ett helt liv. Syftet är att hjälpa dem som har låg pension, men får stora negativa konsekvenser för samhällsekonomin, varnar experter, fack och arbetsgivare. ”Det här går klart emot syftet att pensionen ska gynnas efter prestation”, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena.

Pensionärer pekas ut som vinnare i regeringens höstbudget. Där listas bland annat en höjning av grundnivån i garantipension med cirka 200 kronor per månad och en höjning av bostadskostnadstaket till 7 000 kronor per månad. Men det är inte alla som jublar.

– Det här går klart emot syftet att pensionen ska gynnas efter prestation. Redan innan höjningen av grundskyddet har vi sett extremfall där det skiljer sig väldigt lite i pension mellan de som har arbetat hela livet och de som inte har gjort det. Nu kommer det minska ytterligare, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena.
 

Avståndet krymper

Enligt storbanken Swedbanks beräkningar kommer det så kallade ”respektavståndet”, det vill säga avståndet mellan de som har arbetat och de som inte har gjort det, minska i och med de nya förändringarna. Efter årsskiftet kommer det att skilja 1 300 kronor per månad i disponibel inkomst mellan en person som har arbetat hela livet och en person som har garantipension och maximalt bostadstillägg.

– Enligt våra beräkningar kommer det efter höjningen av grundskyddet att bli så att en garantipensionär med maximalt bostadstillägg har cirka 14 100 kronor att leva på. Detta samtidigt som den disponibla inkomsten för en nypensionerad undersköterska blir drygt 15 400 kronor, säger Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank.

– Det är bra att man höjer pensionerna för dem som har de tuffast. Men det kan bli problematiskt om de som har arbetat hela livet, ofta i väldigt tuffa yrken med lägre löner, upplever att de inte får så mycket mer i pension.

”Olyckligt om människor inte känner att det lönar sig att arbeta.”

Madelén Falkenhäll menar att det skadar förtroendet för pensionssystemet och kan resultera i negativa effekter för samhällsekonomin.

– Det är olyckligt om människor inte känner att det lönar sig att arbeta. Det påverkar förtroendet för systemet vilket i sig är olyckligt då det svenska pensionssystemet i grunden är bra och robust, säger hon.

”Ska alltid löna sig att arbeta”

Även regeringen ser problematiken kring respektavståndet. I höstbudgeten står: ”För att upprätthålla drivkraften till arbete, och pensionssystemets legitimitet, är det dock viktigt att det alltid ska löna sig att arbeta. Pensionen för den som har arbetat ett helt arbetsliv bör därför vara betydligt högre än nivån för grundskyddet”.

En av slutsatserna i höstbudgeten är att den allmänna inkomstgrundade pensionen ska förstärkas. Därför vill regeringen nu se höjningar av åldersgränserna. Bland annat höjs åldern då man får börja ta ut allmän pension från 61 till 62 år och den så kallade LAS-åldern ska höjas från 67 till 68 år. Regeringen flaggar även för att ytterligare höjningar av åldersgränserna är att vänta inom de närmaste åren.

Enligt Madelén Falkenhäll, räcker det inte med att vi ska arbeta längre för att höja pensionerna.

– Vi kommer att behöva arbeta längre. Men jag tror också att vi behöver skapa mer incitament för individer att spara själva och sedan borde avsättningen till allmän pension vara 18,5 procent, som det var tänkt från början, det skulle ge mer pengar in till systemet, säger hon.

Även fackförbundet Forena vill se att pensionsavgiften höjs till 18,5 procent.

– Som jag ser det är det inte alls nödvändigt att höja grundskyddet och det sänder märkliga signaler. Pensionssystemet behöver reformeras så att arbetets betydelse för pensionen ökar. En del i den reformeringen hade varit att höja pensionsavgiften, säger Håkan Svärdman.

Höja avgiften inte rätt väg

Men att höja pensionsavgiften är inte en bra lösning, menar Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv.

– Människor måste etablera sig tidigare på arbetsmarknaden. Sverige har i dag i en internationell jämförelse väldigt hög etableringsålder. Att höja arbetskraftskostnaderna är fel väg att gå om man vill få fler i arbete, säger han.

Om vi vill få in mer pengar i pensionssystemet skulle det istället handla om att arbetstagaren avstår från lön i dag för att i framtiden få mer i pension, konstaterar han.

Ingvar Backle håller med om att det är problematiskt att skillnaderna nu minskar.

– Risken finns att det påverkar incitamenten att arbeta negativt och det är varken bra för individen eller för samhällsekonomin.

”Som myndighet har vi inga åsikter”

Även Ole Settergren, chef för analysavdelningen på Pensionsmyndigheten, konstaterar att skillnaden kommer att minska efter förändringarna i höstbudgeten.

– Det vi kan konstatera är att det är bra för de som har låga pensioner eftersom de får mer att leva av, men att priset för denna förbättring är att för fler av de som har låga eller normala livsinkomster inte kommer att kunna förbättra sin situation som genom att arbeta mer. Som myndighet har vi inga åsikter om den målkonflikt mellan önskemålet om en bra nivå på grundskyddet i pensionssystemet och att det ska löna sig att arbeta, det vill säga att mer arbete och inkomster också ska ge mer pension.

Myndigheten har tidigare gett sitt stöd för att höja pensionsåldern. Enligt Ole Settergren är det ett sätt att kunna behålla respektavståndet i framtiden.

– Höjer vi inte pensionsåldern är det omöjligt att ha ett respektavstånd överhuvudtaget när livslängden ökar.

 

Källa: https://www.fplus.se/kritiken-nya-pensionen-gor-det-meningslost-att-jobba/a/VbL2Qd?utm_source=newsletter&utm_medium=email&utm_campaign=fplus_morgonkoll&utm_term=fplus_morgonkoll

Annons:

Annons:

Om cookies och datainsamling

Enligt lagen om elektronisk kommunikation, som trädde i kraft den 25 juli 2003, ska alla som besöker en webbplats med cookies få information om att webbplatsen innehåller cookies, vad dessa används till och hur cookies kan undvikas. Vår webbplats är skapad med publiceringssystemet Yodo, och använder sig av så kallade "tillfälliga cookies" eller "session-cookies" som lagras tillfälligt och försvinner när du stänger ned din webbläsare.

Ifall du loggar in till vår webbplats, så används även så kallade "varaktiga cookies", som sparas på din dator i upp till trettio dagar, eller tills dess att du själv raderar dem. En varaktig cookie används också för att komma ihåg ifall du valt att stänga den ruta som informerar om att cookies används på webbplatsen.

Cookies används dels för att optimera webbplatsens funktion och anpassa den efter dina önskemål, dels för att kunna analysera statistik så att vi kan göra webbplatsen bättre för dig som besökare och kund. Webbplatsens funktionalitet är dock ofta, till viss del, beroende av tillfälliga cookies (exempelvis för att du ska kunna lägga artiklar i varukorgen, genomföra köp, för att du ska kunna hålla dig inloggad, eller för att förhindra spam i kontaktformulär).

Om du vill undvika cookies kan du konfigurera din webbläsare så att cookiefilerna inte laddas ner i din dator. Tillfälliga cookies är, som ovan framgått, dock nödvändiga för att navigera på vår webbplats.

Den data som lagras i våra cookies används endast för att rent tekniskt kunna möjliggöra användandet av våra tjänster. Vi sparar ingen personlig information i cookies på besökarens dator.

Utöver våra egna cookies så kan förstapartscookies från Google Analytics 4 (i enlighet med rådande GDPR-lagar) förekomma. Detta för att spara besöksstatistik, i syfte att kunna optimera vår webbplats och närvaro på nätet.

Ja eller Nej till cookies?

Du kan själv acceptera att ta emot cookies eller inte. Webbläsare som Internet Explorer, Firefox, Safari, Chrome och Opera tar emot cookies automatiskt, men du kan ändra dina personliga inställningar så att du inte accepterar Cookies. Om du väljer att stänga av möjligheten att ta emot cookies så kommer många webbplatser inte kunna ses eller utnyttjas maximalt.

Hur stoppar jag cookies?

Din webbläsare ger dig möjlighet att blockera cookies. Olika webbläsare och versioner av webbläsare fungerar på olika sätt, och kan skija sig åt i hur man ändrar dessa inställningar. Nedan finns länkar till instruktioner för några av de vanligaste webbläsarna:

Datainsamling och datalagring

Webbplatsen kan använda sig av Google Analytics och liknande tjänster för att samla in data om ditt besök på webbplatsen. Ingen personlig data sparas, utan endast information om själva besöket i sig, det vill säga länkklick, sidvisningar, hur länge en viss sida har visats och liknande. Informationen kan användas av oss för att analysera hur besökare använder vår hemsida, samt för att i framtiden kunna förbättra och optimera innehåll och funktion på hemsidan. Informationen kan också användas av Google (eller motsvarande leverantör) för att optimera information och annonser, så att du får mer relevanta/personliga sökträffar eller annonser i leverantörens övriga tjänster.

Har du vidare funderingar kring hur cookies och datainsamling används på vår webbplats, vänligen kontakta oss!

Stäng

Denna webbplats använder cookies
Vi använder cookies och datainsamling i enlighet med rådande GDPR-lagstiftning för funktion och bästa möjliga upplevelse för den här webbplatsen.
Du behöver godkänna detta som besökare - Läs mer här »

Acceptera alla Endast nödvändiga