Nya pensionen gör det meningslöst att jobba
Publicerad: 18/10, 2019
Höstbudgeten missgynnar pensionen för de som arbetar ett helt liv. Syftet är att hjälpa dem som har låg pension, men får stora negativa konsekvenser för samhällsekonomin, varnar experter, fack och arbetsgivare. ”Det här går klart emot syftet att pensionen ska gynnas efter prestation”, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena.
Pensionärer pekas ut som vinnare i regeringens höstbudget. Där listas bland annat en höjning av grundnivån i garantipension med cirka 200 kronor per månad och en höjning av bostadskostnadstaket till 7 000 kronor per månad. Men det är inte alla som jublar.
– Det här går klart emot syftet att pensionen ska gynnas efter prestation. Redan innan höjningen av grundskyddet har vi sett extremfall där det skiljer sig väldigt lite i pension mellan de som har arbetat hela livet och de som inte har gjort det. Nu kommer det minska ytterligare, säger Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på fackförbundet Forena.
Avståndet krymper
Enligt storbanken Swedbanks beräkningar kommer det så kallade ”respektavståndet”, det vill säga avståndet mellan de som har arbetat och de som inte har gjort det, minska i och med de nya förändringarna. Efter årsskiftet kommer det att skilja 1 300 kronor per månad i disponibel inkomst mellan en person som har arbetat hela livet och en person som har garantipension och maximalt bostadstillägg.
– Enligt våra beräkningar kommer det efter höjningen av grundskyddet att bli så att en garantipensionär med maximalt bostadstillägg har cirka 14 100 kronor att leva på. Detta samtidigt som den disponibla inkomsten för en nypensionerad undersköterska blir drygt 15 400 kronor, säger Madelén Falkenhäll, senioranalytiker på Swedbank.
– Det är bra att man höjer pensionerna för dem som har de tuffast. Men det kan bli problematiskt om de som har arbetat hela livet, ofta i väldigt tuffa yrken med lägre löner, upplever att de inte får så mycket mer i pension.
”Olyckligt om människor inte känner att det lönar sig att arbeta.”
Madelén Falkenhäll menar att det skadar förtroendet för pensionssystemet och kan resultera i negativa effekter för samhällsekonomin.
– Det är olyckligt om människor inte känner att det lönar sig att arbeta. Det påverkar förtroendet för systemet vilket i sig är olyckligt då det svenska pensionssystemet i grunden är bra och robust, säger hon.
”Ska alltid löna sig att arbeta”
Även regeringen ser problematiken kring respektavståndet. I höstbudgeten står: ”För att upprätthålla drivkraften till arbete, och pensionssystemets legitimitet, är det dock viktigt att det alltid ska löna sig att arbeta. Pensionen för den som har arbetat ett helt arbetsliv bör därför vara betydligt högre än nivån för grundskyddet”.
En av slutsatserna i höstbudgeten är att den allmänna inkomstgrundade pensionen ska förstärkas. Därför vill regeringen nu se höjningar av åldersgränserna. Bland annat höjs åldern då man får börja ta ut allmän pension från 61 till 62 år och den så kallade LAS-åldern ska höjas från 67 till 68 år. Regeringen flaggar även för att ytterligare höjningar av åldersgränserna är att vänta inom de närmaste åren.
Enligt Madelén Falkenhäll, räcker det inte med att vi ska arbeta längre för att höja pensionerna.
– Vi kommer att behöva arbeta längre. Men jag tror också att vi behöver skapa mer incitament för individer att spara själva och sedan borde avsättningen till allmän pension vara 18,5 procent, som det var tänkt från början, det skulle ge mer pengar in till systemet, säger hon.
Även fackförbundet Forena vill se att pensionsavgiften höjs till 18,5 procent.
– Som jag ser det är det inte alls nödvändigt att höja grundskyddet och det sänder märkliga signaler. Pensionssystemet behöver reformeras så att arbetets betydelse för pensionen ökar. En del i den reformeringen hade varit att höja pensionsavgiften, säger Håkan Svärdman.
Höja avgiften inte rätt väg
Men att höja pensionsavgiften är inte en bra lösning, menar Ingvar Backle, pensionsexpert på Svenskt Näringsliv.
– Människor måste etablera sig tidigare på arbetsmarknaden. Sverige har i dag i en internationell jämförelse väldigt hög etableringsålder. Att höja arbetskraftskostnaderna är fel väg att gå om man vill få fler i arbete, säger han.
Om vi vill få in mer pengar i pensionssystemet skulle det istället handla om att arbetstagaren avstår från lön i dag för att i framtiden få mer i pension, konstaterar han.
Ingvar Backle håller med om att det är problematiskt att skillnaderna nu minskar.
– Risken finns att det påverkar incitamenten att arbeta negativt och det är varken bra för individen eller för samhällsekonomin.
”Som myndighet har vi inga åsikter”
Även Ole Settergren, chef för analysavdelningen på Pensionsmyndigheten, konstaterar att skillnaden kommer att minska efter förändringarna i höstbudgeten.
– Det vi kan konstatera är att det är bra för de som har låga pensioner eftersom de får mer att leva av, men att priset för denna förbättring är att för fler av de som har låga eller normala livsinkomster inte kommer att kunna förbättra sin situation som genom att arbeta mer. Som myndighet har vi inga åsikter om den målkonflikt mellan önskemålet om en bra nivå på grundskyddet i pensionssystemet och att det ska löna sig att arbeta, det vill säga att mer arbete och inkomster också ska ge mer pension.
Myndigheten har tidigare gett sitt stöd för att höja pensionsåldern. Enligt Ole Settergren är det ett sätt att kunna behålla respektavståndet i framtiden.
– Höjer vi inte pensionsåldern är det omöjligt att ha ett respektavstånd överhuvudtaget när livslängden ökar.
Skriv en ny kommentar
Se alla nyheter »
