Igge skrev:

Har ofta efterlyst mäns åsikter här. 

Det är bra Igge. Du är männens stöd och tillskyndare. Vi behöver det.

Margret, du drar alldeles för stora växlar utifrån en fantasi jag får av att titta på en bild och som jag tänker kring. Uppenbarligen är det så att män lyser med sin frånvaro här på sajten och det ville jag göra något med. - Du är med på lunchmöten men lyser med din frånvaro här.

Förövrigt är jag mycket aktiv i samtal med människor, vare sig det är män eller kvinnor som samtalar om något jag fångas av. Jag tycker inte du skall lägga på mig attityder som jag inte har. Dessutom är jag med i en poesicirkel, där jag är så gott som ensam man och som jag uppskattar och de uppskattar mig. Så din uppfattning om mig skjuter verkligen över målet.

Manusförfattaren till "Mr Chance" behöver inte nödvändigtvis vara som "Mr Chance". Jag som skrivit "Att vara Mr Nobody" behöver inte nödvändigtvis vara som han. 

Jag är medlem här för att jag söker kontakt med någon kvinna som jag trivs att vara med, att vi kan tala öppet med varandra, och att vi tycker om att träffas. Men jag är inte intresserad av några "officiella träffar" som skall fotograferas och läggas upp som reklam. Jag vill ha mina kontakter privata. Jag går exempelvis på lunchträffar efter föreläsningarna i kontinental filosofi. Det är också där övervägande kvinnor. En del har man roligt med och kan diskutera spirituellt med, andra inte. Sedan är det väl också så att jag söker någon som är någorlunda jämnårig, ungefär från minus 5 till plus 5. Svårare än så är det inte. 

Vem är inte livsnjutare i alla fall ibland. Annars vore det väl outhärdligt att leva.

Evaro skrev:

Är det så att "livsnjutare" betyder att man njuter av livet till och från så där i största allmänhet? I så fall är det, tycker jag, ett onödigt påpekande, eftersom det väl gäller varenda människa och säger ingenting om den som skriver det. Jag förväntade mig att man kunde tala om VAD det är som speciellt gör att man njuter av livet.

Jag håller med dig om att ange sig själv som livsnjutare är inte en särskilt träffsäker beskrivning av en människa. Men kanske finns det människor som lever livet på en räkmacka även här. Rimligtvis njuter man av någonting och då är det bättre att ange vad man njuter av. Vi hade en mycket lång och uttömmande beskrivning av begreppet livsnjutare på 60plus.

Om någon tyckte att det räckte med att beskriva sig själv som att vara livsnjutare, skulle jag aldrig ta kontakt med den personen. 

Vad som gör att man då och då njuter av livet särskilt mycket är väl olika från gång till gång. Ibland är det musik, ibland närheten av någon speciell människa, i dag njöt jag av gudstjänsten på tv: en tangomässa. En härlig mässa med dans och musik till Guds ära. Så visst kan man vara livsnjutare emellan sorger och saknader som man också drabbas av. Så tycker och känner jag.

Det borde kanske på något sätt vara fler alternativet att välja på beträffande livsnjuteriet, t.ex 1) livsnjutare, 2) njuter ej av livet 3) njuter lite av livet. Är det flervalsalternativ ska det också finnas ett obligatoriskt vet ej alternativ d.v.s 4) Vet ej om jag njuter av livet.

Eller emellanåt-livsnjutare..

Det brukar stå i profilbeskrivningen.

Att "njuta av livet" (konstant)... Det snacket tror jag inte på. Men de flesta av oss har väl, i alla fall någon gång, njutit för stunden!

Ett alltför lättvindigt/hurtigt sätt att beskriva sin personlighet, tycker jag! Man behöver inte vara en pessimist för att man talar om VAD man gillar...