För somliga är det säkert att till varje pris inneha/behålla makten. 

För andra tror jag det beror på att politiken alltmer urholkats. Det finns inga ideologier, ingen politisk vilja, inga långsiktiga mål och få sakfrågor som skiljer partierna. Det handlar bara om att vinna (kortvariga) sympatier hos folket.

Det finns ingen  status eller respekt i att vara partiledare för ett mindre parti.  De är ingenting. Det enda de har är en välbetald ev. riksdagslön, partiledarlön, förmåner av olika slag  och en hög  pension som de kan ta ut redan efter några år.  Det är inte de bästa som blir partiledare. Det är de som inte erbjuds något bättre.  Kanske låter det elakt, men jag tror jag till viss mån har rätt. 

Tror att all kritik som drabbar de styrande  borde istället drabba chefer i mellanställning. Det spelar ingen roll hur goda intensionerna är om de inte verkställs. De gäller både inom statliga institutioner och inom kommun och landsting och på gräsrotsnivå. Ibland beror det på att alla är så rädda att bryta mot betämmelser, så de törs inte handla och använda sitt sunda förnuft och ingen vill ta ansvar för vad som händer på mellannivå. Kommer man på dem med oegentligheter, så sparkas de uppåt eller det tystas ner med hjälp av revisorer, som inte vill såga av den gren de sitter på.  Om man slutade att mygla inom kommunerna t.ex. så skulle det finnas mycket pengar för t.ex. åldringsvården. Ofta kan de vara de äldre som utnyttjas just för att skaffa sig privata fördelar, som egentligen borde ha tillkommit de gamla. Jag har sett det på nära håll...

Tyvärr har han (de) för många ett orimligt signalvärde. De som till varje pris ska ha en ledare, som står över de själva. Många av oss ser honom som en vanlig människa, som också ska hålla sig till allmänna regler och som också har behov likt vi övriga. Om man nu handlar precis som han gjort och övriga med "signalvärde" så kommer färre att bli smittade. Det är jag rätt säker på! Tycker det är lågt av journalister och övriga att göra detta till en stor affär. Om man inte orerat så mycket om det i press, TV och radio skulle ytterst få känna till att de överhuvudtaget har varit utanför dörren. Det enda man åstadkommer är att man piskar upp motsättningarna. Man borde ha viktigare saker att tänka på, t.ex. hur man själv uppför sig.

Våra ministrar skall vara föredömen och leva som de lär. Det har vi rätt att kräva. Ministrar motiverar sin höga lön och sina många förmåner med att säga att de alltid är i tjänst.  Ministrar får ha alla möjliga egenheter i det rent privata men när de uppträder offentligt med livvakter och extra varuhusvakter får de finna sig i att bli observerade. Nu rörde det sig inte om att någon smög efter och kollade vad han köpte för julklapp till sin fru . Det handlade om att han grovt åsidosatte de uppföranderegler han så pompöst predikat från podiet. 

Det blir inte bättre av att han som minister har omedelbar och fri tillgång till all tänkbar läkar- och sjukhusvård landet kan uppbringa. 

Så, jag ser det inte som drev eller förföljelse utan som ett uttryck för en fullt motiverad kontrollfunktion folket har rätt att utöva.  

Och, jag tycker det är slött, slappt och likgiltigt av statsministern att inte skänka sin fru så mycket omtanke att han planerat julklappen i förväg.  Med den inkomst han har borde han köpa något värdefullare än det som säljs i de butiker han besökte.

Några år arbetade jag extra under jularna på PUBs presentavdelning. Det var bedrövligt att se alla män som i sista momangen kom och köpte meningslösa saker. Kanske män är sådana att de inte månader i förväg funderar på vad deras själs älskade skulle vilja ha.    

Det var tydligen en del till rakapparaten som han hämtade.