Lena skrev: Äntligen har Niklas Natt och Dag's sista bok i hans trilogi, "1795" utkommit. Får dock vänta ett tag till på pocketutgåvan.

Så välkommet! 
Då väntar jag på pocket! Kollar Bokus.

Jag har läst både 1793 och 1794, så självklart kommer jag att läsa denna också. 

Jag har nu börjat läsa "Smuts" av Elise Karlsson, den är en maskerad fortsättning på historien om Arnault, Frostenson och klubben Forum. Det är nog det "elakaste" porträttet av denna historia. Jag laddade ned den på min läsplatta från Stockholms stadsbibliotek. 

Jag är uppvuxen i samma punkthus som familjen Frostenson. Katarina Frostenson var redan som en liten flicka någon som man inte närmade sig, hon utstrålade en aura av att vara finare än vi andra. När man kom in i familjens lägenhet så fick man en känsla av högtidlig tystnad och boklig bildning. Men det var en paradox att det i deras hall  alltid luktade sockeplast. 

Jag har ibland svårt att komma in i en ny bok. Nya namn och platser att komma ihåg. Måste läsa en stund varje dag annars går det inte. 

Det är mycket tragik i dessa böcker. När jag hade läst halva 1793 så tänkte jag 'varför började jag med detta'? Men då var det ju för sent att sluta, för allt jag hade läst skulle jag ju ändå aldrig glömma.

Sen blev det ju ännu mer tragiskt i slutet och jag kände att värre än detta kan det inte bli.
Personerna och deras tragiska liv kommer tillbaka i 1794 och även i 1795 har jag förstått. 

Båda böckerna är otroliga läsupplevelser och jag kommer att minnas dem resten av mitt liv. 

Jag är glad att jag 'klarade av' att läsa dem'. 

Jag har nu läst "Fallet" av Ann Heberlein och hur hon i och med att hon skrev om våldtäkterna i Köln under migrationskrisen började få kulturjournalister och politiska skribenter emot sig och tappade sina uppdrag och blev av med sin anställning på Lunds universitet. Hon blev kallad för fascist, rasist, brun osv. Boken var en riktig bladvändare och gav en bra inblick i det svenska klimatet. Heberlein menar att den svenska kulturen numera bygger på skam, att undergräva värdet hos de som inte har de rätta åsikterna. 

Det är en av de argument som används för att förminska henne och används av lekmän som inte har kunskap om psykiatriska diagnoser.

Jag har idag köpt Englunds 'Söndagsvägen'. Jag har väntat på pocket men den kommer inte förrän april nästa år så nu köpte jag den inbunden. 
Litet format, och bara runt 300 sidor. Himla liten bok, faktiskt. 

Jag hoppas läsupplevelsen blir större. 

Nej, det handlar om innerlig kärlek till livet, dottern och mannen. Jag blev upplyft av den.

IAnita skrev:

Jag har idag köpt Englunds 'Söndagsvägen'. Jag har väntat på pocket men den kommer inte förrän april nästa år så nu köpte jag den inbunden. 
Litet format, och bara runt 300 sidor. Himla liten bok, faktiskt. 

Jag hoppas läsupplevelsen blir större. 

Nu har jag läst ut den. 
Jag är glad att den inte var längre. En detaljerad beskrivning av ett mord och utredningen som följde. Lite segt ibland. 

En man blev misstänkt för brottet. Mycket tydde på att det var han men några riktiga bevis fanns inte för att han hade varit på plats i huset där flickan blev mördad. DNA fanns inte på 60-talet. 
Först nekade han, sedan erkände han, antagligen för att då kunde han utvisas till Österrike. 

Englund beskrev 60-talets tidsanda och hur den tiden var med filmer, sex och samlevnad, bland annat. Stämde med hur jag minns det. Jag var 20 år då. 

Ingen vet om det var han som var skyldig. Han var en ensam man som levde i celibat med sina fantasier och drömmar om kvinnor och kärlek. Men han misslyckades med allt. Ett verkligt människoöde. Bra beskrivning av Englund. 

Nu skall jag börja med 1795.
Återkommer om den. Kommer att ta lite längre tid. 450 sidor. Fler människoöden. 

Kunde inte vänta på den heller i pocket.