Jag är just 10 år äldre än du och perspektivet flyttas fram med åren. Visst har även jag litet krämpor men nog vill jag leva ett par år till så länge kropp och knopp står mig bi. Förmodligen kommer du den dag det kanske beger sig gärna låta dig matas. Alla vill slippa i förväg. Vi vill inte bli beroende. Men kanske är det så för många av oss att vi tvingas till det. Det är en livserfarenhet man kanske behöver innan livet tar slut och som många aldrig har behövt pröva på.

Tänkaren skrev:

Det jag tycker är det värsta som kan drabba mig är att tvingas använda gåvagn. Jag är två meter lång och jag ser vilken löjlig figur jag kommer att göra utomhus när jag går dubbelvikt hållandes en gåvagn. 

Den går väl att höja till lagom höjd?

Det finns med pulpethöjd också! :-) Här där jag bor är det många som går med rullator. Oftast ser de väldigt friska ut, men det kan bero på yrsel eller en nyopererad höftled. Att du kommer att se löjllig ut får du försöka stå ut med. Det är kanske det du behöver lära dig innan de är dags. Jag tror att man har mycket att lära sig om sig själv när man närmar sig slutet. Man försöker kanske förbereda sig och fantisera om hur det ska vara och ändå är det ingenting man vet i förväg...

Även det att man ser och hör sämre kan vara naturens ordning.Man kanske inte ha haft tid att ägna så mycket åt sitt inre tidigare,men om man varken hör eller ser så får man betänketid så att säga innan det är dags. Men nu har vi ju så mycket hjälpmedel för att klara både hörsel och syn, säger jag som varit med om ett halvt under och ska operea andra ögat för grå starr om 14 dagar!. :-). Sedan är jag som ny när det gäller synen.

Lycka till med starroperationen Evaro! Jag och säkert en del andra här har gjort det. Det gick enkelt och snabbt. Det blev ingen större förändring för mig förutom att jag behövde nya glasögon och det är ju dyrt som ni vet. Men jag har också ögonproblem som inte löste sig med starroperation, propp i höger öga, svullnad på gula fläcken, svaga blodkärl. Hur framtiden blir med synen vet jag ju inte men hoppas att den inte blir ännu sämre. Jag får göra kontroll på sjukhuset varannan månad sedan några år och det känns i alla fall bra.

Hörseln är inget vidare men hörapparat hjälper ju. 

Det som stör mig mest är min dåliga balans vilket betyder ett liv med Karl-Oskar (rullatorn). Det blir krångligare att ta sig ut trots färdtjänst och även om den fungerar ok så blir man ändå ganska begränsad. Slut med långpromenader, att gå i skogen t.ex. Och att köra bil...  Jag har ännu inte lyckats acceptera de begränsningarna.... 

Tack, Lulekvinna. Jag måste nog också skaffa nya läsglasögon, men jag ser så fantastiskt mycket bättre med mitt ena öga opererat. Gula fläcken och grön starr är besvärligt värre. Fint i alla fall att du får kontroll på sjukhuset. Det är viktigt att komma ihåg att många sjukhus är bättre än det talas om i press och radio och håller reda på oss gamlingar, när vi inte gör det själva. Det t.o.m. skickar sms dagen innan man ska infinna sig och ett nytt sms samma dag två timmar före överenskommen tid.

Hoppas att det går bra med din svullnad och att du klarar synen tack vare kontroll med jämna mellanrum!

Hörapparat är ju inte så kul att behöva använda,men ändå så bra att det finns. Om man inte hör alls blir man väldigt isolerad och många tror lätt att man är litet korkad, när man kanske svarar fel på en fråga, därför att man inte hör utan gissade sig till vad man skulle svara på.

"Fästmannen",som en av mina väninnor kallade sin rullator, är också bra att ha. Mycket bättre än att gå och dratta omkull, därför att man är yr i huvudet. Och visst är det tråkigt att inte kunna ta långpromenader (det klarar inte jag heller) men å andra sidan är jag litet av en "soffpotatis" och avstår ofta gärna från långa promenader :-)

Att du inte kommit över förlusten av att inte kunnna köra bil har jag stor förståelse för. Då förlorar man ju mycket av sin frihet och det blir så mycket besvärligare,när man ska passa tider hela tiden, så det blir lätt att man stannar hemma istället.

Och då får man ju tacka Gud istället för att vi lever nu, när de finns dator och TV. Om vi hade levt för 50 år sedan hade vi fått vara av med både det ena och andra....På så sätt kan vi ju ändå ha kontakt med omvärlden. Få nya vänner och hålla kontakt med gamla!

En vacker tanke!

Kloka människor, som visste och förstod att de inte var sina skröpliga kroppar, utan sina medvetna själar, kanske.  Är du säker på att inte Akademins åldermän använder sina rullatorer, när de går på promenad och inte är officiella? 

Vad ska man tycka om Weinsteins själ? Nu riskerar han att dömas till livstids fängelse. Inför rätten anlände han med rullator.
Martina Montelius om Harvey Weinsteins rullator: ”Jag tror att han filmar”

Författare och dramatiker Martina Montelius och Björn Wiman, kulturchef på DN analyserar i TV4 Nyhetsmorgon.
Klippet finns i länken  https://www.tv4.se/nyhetsmorgon/senaste